Den indiska månsonden Chandrayaan-1 är sedan ett par dagar i sin slutliga omloppsbana runt månen. I fredags avfyrade den dessutom kamikaze-minisonden MIP mot månens yta. I svenska medier har det hetat att Indien blivit den tredje nationen efter USA och Sovjet att landa på månen (SvD/TT, SR Ekot, Astrowebb, även DN). Det är en underlig tolking av vad Indien gjort, tycker jag. MIP är helt klart arvtagare till NASA:s Deep Impact, som kraschade in i kometen Tempel 1 för fyra år sedan, och nära besläktad med amerikanska LCROSS som ska kraschlanda på månen våren 2009. Landning, ja, men en drastisk sådan. Indiska rymdorganisationen ISRO har såklart ösat på med symboliken när det gäller MIP, som målades med indiska flaggan och träffade ytan lagom till landsfadern Pandit Nehrus födelsedag. Kontrasten med när svenska ESA-sonden SMART-1 planenligt kraschlandade på månen kunde inte vara tydligare.

Det är bara att konstatera som Dag Kättström gjorde häromveckan att Indiens och Kinas rymdprogram får västerlänningar – mig själv antagligen medräknad – att tänka på rymdutforskning på nya och intressanta, men ibland rätt grumliga, sätt. Till och med vänstern tar nu tillfället att ifrågasätta mänsklighetens rymdutforskning (bloggen Röda Malmö) på ungefär samma sätt som SvD ifrågasatte Indiens i oktober.


En av två bilder tagna av MIP strax innan sitt ödesdigra möte med månytan nära himlakroppens sydpol i fredags. Klicka för att se fler bilder från Chandrayaan-1. (Bild: ISRO)

  • Svensk media har inte gjort sig kända för att skriva korrekta artiklar om rymden precis. Verkar som att källkritik i allmänhet och i rymdsammanhang i synnerhet är ett okänt ämne för svenska journalister. Visst kan alla missförstå saker och speciellt om det är en allmänjournalist som skriver om ett ämne denna inte behärskar, men du är det ännu viktigare med att kolla källorna. Men oftast verkar det som att journalisterna inte orkar kolla mer än TT, AP och andra större nyhetsförmedlare. Även AP är (o)kända inom rymdsammanhang.

    Nu har jag fått skriva av mig så jag avslutar med att säga gratis till Indien! 🙂

  • Oftast är det rubriksättarna som är dåligt insatta, tycker jag. Inklusive din i detta fall, Johnny! ‘Indisk rymdsond har landat på månen’: sant men ändå en smula missvisande.

  • Jag får ta upp det hela med min rubriksättare ;). Skämt och sida så tycker jag inte att rubriken är helt missvisande, då det var en rymdsond som genomförde en kontrollerad landning. När Smart-1 avslutade sitt uppdrag hade jag rubriken ”Smart-1 har kraschat på månen”, vilket jag så här i efterhand kan tycka är korrekt men än mer missvisande. Med andra ord går det åt rätt håll och när USA nästa år besöker månen igen ska jag ha tänkt fram en riktig bra rubrik ;).

    Sedan är det inte bara rubriksättarna som har dåligt insatta utan det verkar som journalisterna litar för mycket på nyhetsbyråerna vilket gör att samma fel återkommer i tidning efter tidning även om artikeln inte bara är ett TT-telegram eller liknande.