En fråga återstår innan vi kan lämna Messier och gå vidare till nästa katalog: Varför saknas så många ljusstarka objekt i Messierkatalogen? Varför är till exempel den så kallade dubbelhopen i Perseus inte med? Den syns tydligt för blotta ögat och den var dessutom ett välkänt objekt även på Messiers tid.

Även om Messierkatalogen idag normalt är inkörsporten till amatörastronomin, och även om den innehåller många (men långtifrån alla) av himlens vackraste och ljusstarkaste objekt, så hade Messier själv inte några sådana ambitioner. Katalogen var aldrig tänkt som en guide till himlens kronjuveler. Messier var primärt kometjägare och katalogen ställdes samman för att vara honom, och andra i samma bransch, behjälplig i arbetet.

Komet 8P Tuttle tecknad 2007 av den irländske kometjägaren Martin McKenna.

För att hitta nya kometer sökte man kontinuerligt och systematiskt av himlen både med blotta ögat och med teleskop. De kometer man letade efter framträdde med få undantag som små, suddiga ljusfläckar mot himmelsbakgrunden och problemet för kometjägarna var att de därmed var svåra att skilja från nebulosorna som visade sig på liknande sätt. Man hade ju inga moderna stjärnkartor att tillgå så om man hittade en kandidat var man helt enkelt tvungen att vänta vid okularet för att se om fläcken flyttade sig i förhållande till fixstjärnorna, gjorde den det var den en komet, om inte en ointressant nebulosa. Detta innebar i sin tur att man ofta slösade med värdefull teleskoptid. Och det var för att undvika detta som Messier skapade sin katalog. När kometjägarna hittade en suddig fläck på himlen så kunde de snabbt kontrollera i katalogen om den var värd fortsatt uppmärksamhet. Det är också denna bakgrund i kometjägarnas vardag som förklarar varför dubbelhopen inte finns med i katalogen.

Himlen är stor. För att ha en rimlig chans att hitta en ny komet måste man som kometjägare försöka avpassa sökmönstret på ett sådant sätt att man optimerar sina chanser. Kometerna ökar successivt i magnitud varefter de närmar sig solen. Eftersom de flesta kometer dessutom är tämligen ljussvaga har man därför bäst chans att hitta dem när de är i närheten av solen. Mer konkret innebär detta att ska man jaga kometer bör man i första hand studera himmelsområdet kring den punkt i väster där solen precis gått ner eller kring den punkt i öster där solen är på väg upp. Området kallas på engelska för ”the comet haystack”. Detta område avsöks sedan systematiskt genom att man sveper över det med teleskop. Är det den västra horisonten som uppmärksammas så börjar man lågt och cirka 45 grader norr om den punkt solen gått ner, man sveper sedan söderut tills man når cirka 45 grader söder om samma punkt. Därefter höjer man teleskopet ett synfält och sveper tillbaka igen. Processen upprepas tills man nått en höjd om cirka 45 grader över horisonten.

Så vad har nu detta med dubbelhopen att göra? Jo, från Paris horisont där Messier gjorde sina observationer, ligger dubbelhopen så gott som hela året utanför kometjägarnas höstack. Följde man sökmönstret som skissades ovan så riskerade man alltså inte att få in dessa stjärnhopar i okularet och därför behövde den inte heller tas med i katalogen.

Avslutningsvis uppmanar jag som vanligt intresserade läsare att själva ge sig ut i mörkret. Dubbelhopen hittar man enkelt mellan Perseus och Cassiopeia och med hjälp av popast:s stjärnkarta. Att däremot upptäcka en egen komet låter sig förstås inte göras i första taget – enligt uppgift krävs det i snitt fyrahundra timmar av systematiskt sökande innan man hittar sin första komet – däremot kan man förstås studera någon av de kometer som normalt finns på himlen. Uppgifter om aktuella kometer finns här. De ljusstarkare kometerna kan man se med en fältkikare, men kometer svagare än ungefär magnitud 9 kräver teleskop.

Clear skies!

9 KOMMENTARER

  1. Man kan också tänka sig att Dubbelhopen saknas hos Messier därför att den redan hade ett namn hos Bayer: h och Chi Persei. Om Messier endast hade använt kriteriet ”objekt som kan förväxlas med kometer” borde knappast Pleiaderna ha varit med? Men jag har också ibland frågat mig varför Pleiaderna finns med men Dubbelhopen saknas. Inte alldeles enkelt att veta.

  2. Hans! Det är mycket möjligt att detta var ett skäl för Messier att inte ta med dubblehopen. En annan förklaring jag sett är att dubbelhopen ligger nära de ljusstarka stjärnorna i Cassiopeia och att man därför kunde identifiera den enkelt även i skymningen och gryningen.

    Fråga om Pleiaderna är inte heller enkel att svara på. En förklaring jag stött på är att när Messier hade första delen av sin katalog färdig för trycket rymde den bara 41 objekt. En så ojämn siffra föll inte Messier i smaken och dessutom fanns det en tidigare katalog från Nicholas Louis de la Caille som innehöll 42 objekt på den södra stjärnhimlen. För att jämna ut siffrorna och samtidigt överträffa de la Caille utökade han därför, och under en och samma kväll, katalogen med Orionnebulosan (M42 och M43), Praesepe (M44) och Pleiaderna (M45).

    /Johan

  3. i kväll när vi kollat klart på majbrasan i sonstorp utanför finspång, så kolla vi upp på himlen för att titta på fyverkerierna. men facinerades av nått annat än dom. alla såg en stor orange färgat klotliknande komma rätt snabbt i en och samma bana, en del trodde det var ett plan som brann men jag tror det var nån stor sten?? eller komet som man såg. försvann nordost hållet mot finland hållet tror jag. vi tyckte alla att det var mysko och intressant, men ingen annan har skrivit om det nån stans så ett plan kan det nog inte vara. Mvh Annelie

  4. @Annelie: Jag är ganska säker på att det ni såg var den Internationella rymdstationen, du vet dit Christer Fuglesang åkte. På Cassiopeiabloggen tipsade faktiskt Ulf R. om att den skulle ses precis lagom till valborgsfirandet. Den brukar se lite orange ut, antagligen därför att den lyses upp av solen som skiner genom atmosfärslager (mer här).

  5. Jag håller inte riktigt med Robert här att Annelie skulle ha sett ISS. Att den skulle uppfattas som ett orange klot på väg mot nordost verkar inte stämma med varken färg eller banriktning. Jag tror Annelie helt enkelt sett ett av de populära små ballongliknande kloten med ett brinnande ljus innuti som skickas upp i luften vid fyrverkeritillfällen. Ser verkligen ut som ett lysande orange klot som glider fram..
    Ove.

  6. Hmja, ja Oves skepsis verkar vara välgrundad trots allt. *kryper till korset* Enligt Calsky dök ISS visst upp kl 21:35 på Valborgsmässoafton men var inte så himla ljusstark (magnitud -1,5) och sedd från Sonstorp skulle den under sina 3 minuters färd bara ha nått 8 grader över horisonten. Inte mycket alltså. Den skulle rört sig från söder mot sydost. Dessutom undrar jag om det var stjärnklart – vädret i Stockholm var ju kasst då!
    En så kallad ufo-ballong då? Se hur en sån ser ut hos UFO Sverige – rätt troligt på en fyrverkerikväll.
    Var det stjärnklart kl 21:35 så kanske var det ISS. I annat fall verkar en ufo-ballong lite mer trolig.

  7. Där träffade du mitt i prick Robert, så som jag ser det. Om sen Annelie tycker likadant desto bättre..
    Ove

  8. Tack samtliga för era teoretiska förklaringar:)Var och en med sin infallsvinkel, men jag väljer att tro på ISS stationen som jag tycker stämmer mycket bra överens med tid och observations chans. den vi såg gick lågt, och den direkta riktningen är inte 100% då måste jag dit och kolla med kompass, men jag vet till 80% att den kom från syd ost hållet. Jättefränt att få skåda nått sånt. Så tack för intressanta svar, och kul att jag hittade hit så jag kunde ventilera min fråga.

  9. @Annelie: Roligt att höra! Om du vill bli ännu säkrare så finns fler chanser att se ISS den här veckan: måndag 3 maj 21:15, tisdag 21:37, onsdag 22:04, torsdag både 20:54 och 22:29, fredag 21:18.

Comments are closed.