Det är få förunnat att få sina namn inskrivna på stjärnkartorna. På de kartor jag använder finns bortåt tjugotalet personer som på detta något udda sätt förevigats på himlen. Det flesta av dessa är förstås professionella astronomer, men här döljer sig också några enstaka amatörastronomer. Och det är en av dessa, Lucian J. Kemble (1922-1999), som gett namn till dagens objekt – Kembles kaskad.

Lucian Kemble. Fotografiet från The Royal Astronomical Society of Canada.

Kemble var född i Pincher Creek i den kanadensiska provinsen Alberta. Efter några år som radiooperatör under Andra världskriget gick han med i Franciskanerordern och skulle för resten av sitt liv verka som munk och präst. I kyrkliga sammanhang var han känd för sitt insisterande på att äktenskapet ingicks mellan personer och inte mellan personer av olika kön. Han var själv homosexuell, något som sannolikt bidrog till att kyrkan försökte tysta den frispråkige munken. Vid sidan av sin prästerliga gärning var Kemble också en passionerad amatörastronom och blev med tiden en framträdande personlighet i dessa kretsar. Som amatör var han i första hand visuellt orienterad och han hann bokföra drygt fem och ett halvt tusen djuprymdsobjekt, en minst sagt imponerande insats.

Den kaskad som nu bär hans namn är inte ett djuprymdobjekt i strikt mening, utan en asterism. Asterismer är en samling stjärnor som inte är fysiskt relaterade, men som grupperar sig på ett sådant sätt att det skapar ett igenkännbart mönster. Våra stjärnbilder är därmed exempel på asterismer – stjärnorna i Orion ligger till exempel på mycket olika avstånd och är inte bundna till varandra gravitationellt – men när astronomer talar om asterismer avses inte stjärnbilderna utan antingen större formationer som överflyglar flera stjärnbilder, eller mindre grupperingar som ligger i eller är en del av någon stjärnbild. Till de mest kända hör Sommartriangeln, som utgörs av de starkaste stjärnorna i Svanen, Lyran respektive Örnen, Karlavagnen, som är en del av stjärnbilden Stora Björn och Brocchis kluster, den himmelske klädhängaren, som är en mindre formation i stjärnbilden Räven.

Kembles kaskad. Foto Noel Carboni & Greg Parker, New Forest Observatory.

Om Kemble var den förste som noterade den asterism som nu bär hans namn ska väl vara osagt, men klart är att han blev så förtjust att han skrev om sitt fynd till Walter Scott Houston. Houston, som under nästan femtio år var redaktör för den stående avdelningen ”Deep-Sky Wonders” i den amerikanske tidskriften Sky and Telescope, blev också förtjust och fångades speciallt av Kembles beskrivning: ”a beautiful cascade of faint stars tumbling from the northwest down to the open cluster NGC 1502″. Houston skrev en artikel om asterismen i sin spalt och döpte den samtidigt till just Kembles kaskad. Resten är som man säger historia.

Kembles kaskad hittar man i stjärnbilden Camelopardalis, Giraffen. Giraffen tillhör inte de stjärnbilder som sticker ut på himlen, och kan vara svår att se, även om man vet var man ska leta. Just nu står den nära zenit om kvällarna och ligger i utrymmet mellan Perseus och Cassiopeia på ena sidan och Stora Björn på den andra. Kaskaden däremot är lätt att se i en vanlig fältkikare. För att hitta den kan man utgå från Cassiopeia och ta ut riktningen enligt denna figur. Har man tillgång till ett mindre teleskop så kan man ’trilla’ ner för kaskaden tills man kommer till den utsökta lilla stjärnhopen NGC 1502. För den som vill titta efter fler asterismer – däribland Kembles drake, Napoleons hatt och Förlovningsringen – kan hitta inspiration här.

Clear skies!

/Johan