Alfa Centauri B, en del av dubbelstjärnan som ligger närmast oss i rymden, har en planet. Flera år av mätningar med ESO:s spektrograf HARPS har äntligen avslöjat att stjärnan vaggar fram och tillbaka en aning tack vare den lilla tyngdkraften hos en jordstor planet som kretsar mycket nära den. Planeten, Alfa Centauri B b, ligger så nära sin sol att liv inte skulle kunna klara sig där. Men fler planeter kan finnas i systemet.


Möt första medlem i grannfamiljen, Alfa Centauri B b. På dess himmel skiner vår sol som en ljus stjärna i denna bild av rymdkonstnären Luis Calçada. (Bild: ESO/L. Calçada)

Tidigare upptäckter med Keplerteleskopet har visat oss att vår galax kryllar av stjärnor med små planeter, och planeter nära sina stjärnor. Det är ändå riktigt spännande att stjärnan som ligger näst närmast oss i rymden har en planet. Har den en så har den med all säkerhet fler.
Nya planeten B b kan inte härbärgera liv. Yttemperaturen borde vara runt 1500 grader, gissar forskaren Xavier Dumusque som lett projektet.
– Den borde likna andra planeter som Corot-7 b och Kepler-10 b, sa han på presskonferensen igår.
Men fortsatta mätningar med HARPS skulle kunna hitta andra planeter längre ut i systemet, i synnerhet planeter som kretsar i zonen där flytande vatten skulle kunna klara sig.
Och det är bara 4,3 ljusår härifrån dit.
Läs pressmeddelandet hos ESO, artikel i Nature News. (TT-notisen t ex DN trycker på att planeten är ”jordlik” – det är den inte, bara jordstor.)

– Att upptäcka att planetbildning har skett där är bara otroligt spännande, säger Greg Laughlin, amerikansk exoplanetexpert som kommenterade fyndet på ESO:s presskonferens på tisdagen.


Cheops kan få chansen att hitta kompisar till Alfa Cen B b (Bild: Cheops/Berns universitet)

När hittar vi fler planeter hos Alfa Centauri?
Ett litet europeiskt rymdteleskop som heter Cheops – där Sverige redan har en viktig roll – kan vara det som avgör saken.

Alfa Centauri A och B kommer allt närmare varandra sett från jorden under den närmaste tiden, vilket sätter krokben för instrument som HARPS.
– Under de närmaste åren kommer det att vara knepigt att få kvalitetsmätningar, säger Greg Laughlin.
Hoppet står till att göra andra typer av mätningar, denna gång från rymden. Schweiz tillsammans med Sverige och några andra europeiska länder hoppas att redan på fredag få grönt ljus för det nya satellitprojektet Cheops. Cheops kommer att leta efter tillfällen då planeter som passerar framför solens allra närmaste grannstjärnor, bland dem stjärnorna i Alfa Centauri.
Det schweiziska teamet bakom upptäckten av B b tror att det finns en 10 procents chans att planeten kan ses på det här sättet, och vill även försöka observera planetpassager. Därefter skulle Cheops kunna ta vid och kanske mäta radie och täthet hos den nya planeten, och fler om de finns.
– ESA gör sitt val på fredag. Om den väljs skulle den kunna flyga 2017, säger Stéphane Udry, astronom vid Geneveobservatoriet.

René Liseau, som leder den svenska delen av Cheops, hälsar att han vill vänta tills efter ESA:s beslut innan han kommenterar missionens chanser göra nya upptäckter hos just Alfa Centauri B b och dess eventuella kamrater.