Foto: Mark Pearce
Felfri uppsändning kan bana väg för fler arktiska ballongflygningar: PoGOLite lyfter från Esrange den 12 juli 2013. (Foton: Mark Pearce)

I stratosfären över Sibirien pågår ett litet rymddrama som om en vecka får en lika dramatisk upplösning över norra Skandinavien. Det svenskledda ballongexperimentet PoGOLite sändes framgångsrikt upp till stratosfären den 12 juli, men drabbades snabbt av problem med ett av instrumenten (rapport i DN). Nu väntar projektets mest kritiska ögonblick, landningen.
Med en vecka kvar innan rekordfärdens slut ringde vi upp projektledaren Mark Pearce, fysikprofessor vid KTH, för att få en uppdatering.

Hur har det gått med PoGOLites viktigaste vetenskapliga mål, är att avgöra hur Krabbpulsaren alstrar röntgenstrålning? Det är inte säkert att det lyckats med det, berättar Mark Pearce. Instrumentet som skulle mäta polariserade strålningen från rymden slutade nämligen fungera efter bara ett par dagars observationer.

– Vi är mycket besvikna över det, säger Mark Pearce.

Forskarna vet inte exakt vad som gått fel, eftersom de är beroende av satellitlänkar med låg bandbredd för att få information och data från experimentet. Men de misstänker att en styrdator har slutat fungera.

– Datorn skulle vara kvalificerad för användning i rymden, men det är den tydligen inte, säger Pearce.

PoGOLite ser ändå ut att bli historiskt. Aldrig tidigare har en så stor ballong med en så tung last åkt runt hela Arktis. Tillstånd för ballongen att flyga över Ryssland kom bara dagarna innan uppsändning, förklarar Mark Pearce, ett resultat av förhandlingar mellan Ryssland och Sverige där Rymdstyrelsen och den svenska ambassaden i Moskva spelat avgörande roller. Inför 2011 års flygning lobbade även Utrikesdepartementet och statsministern Fredrik Reinfelt för PoGOLite. Årets flygning kan öppna upp nya möjligheter för ballongforskning från Esrange, menar Pearce.

– Jag tycker att det är ett viktigt steg framåt som sätter Esrange i centrum, säger han.

Först efter en lyckad bärgning kan forskarna får reda på vilka data som samlats – och exakt vad som gick fel. Runt den 29 juli når PoGOLite åter nordiskt luftrum och kan styras mot en säker landning av ballongpiloter på rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Men otur med vindar skulle kunna innebära landning på fel plats: i en sjö, på Grönland eller värst av allt ute till havs. Troligen blir det helikopterjakt för att hitta landningsplatsen.

uppslag_2013_2_20-21_200x150Anna Davour intervjuar Mark Pearce i Populär Astronomis juninummer. Klicka för att läsa.

Nu arbetar Pearce och teamet med att hitta en lösning på problemet med polarimetern (”Vi har inte gett upp ännu!, säger han) och att lära sig om att jobba skarpt med ett experiment 40 kilometer över marken, där temperaturer pendlar dramatiskt och kan sjunka till 60 minusgrader.

– En del av tanken med flygningen var att lära sig inför framtiden, säger han.

pogolite_spår_20130723
Jorden runt på 17 dagar: PoGOLites färd hittills. (Karta: SSC/Google Maps)

Oavsett vilka data som teleskopet samlat på sig har PoGOLite återöppnat ett fönster mot rymden som Pearce och hans forskarlag vill undersöka vidare. Han vill flyga PoGOLite igen, antingen redan 2014 med samma instrument (och en bättre styrdator), eller längre fram med ännu känsligare instrument. Målet är att registrera polariserad röntgenstrålning från fler än de två källor, Krabbpulsaren och svarta hålet Cygnus X-1, som dagens PoGOLite kan se.

– Vi tittar på olika idéer. En är att bygga ett instrument med större insamlingsarea, det vore framförallt en teknisk utmaning att inte göra nyttolasten tyngre.

Följ jätteballongens färd live på balloon.ssc.se. För uppdateringar om PoGOLite, följ Mark Pearce på Twitter. Läs våra tidigare inlägg om PoGOLite.