Natten till onsdag 14 augusti upptäckte den japanske amatörastronomen Koichi Itagaki en till synes ny stjärna i stjärnbilden Delfinen. Den är den bäst synliga stjärnexplosion på svenska himlar på hela 21 år.
Under natten bekräftade brittiska astronomer att den nya stjärnan är en nova av klassiskt snitt. En nova är en våldsam explosion på en vit dvärg (en sådan liten, tät och het stjärna som solen kommer att bli om några miljarder år) med en närgången kompanjon. Inatt lyste novan precis tillräckligt stark för att ses med blotta ögat från en riktigt mörk plats, men bland Vintergatans alla stjärnor blir den lite svår att hitta.
Så här kommer 6 tips för dig som vill se den.

  1. Gå ut på kvällen och kolla att det är stjärnklart och mörkt. Annars blir det svårt att lokalisera novan. Den lyser inte starkt och är lite klurig att hitta.
  2. Orientera dig med Sommartriangeln. Sensommarens allra ljusaste stjärnor, Vega i stjärnbilden Lyran, Deneb i Svanen och Altair i Örnen bildar en stor trekant på himlen.
  3. Hitta Delfinen och Pilen med kartana nedan. Delfinen och Pilen är två mindre kända men tjusiga små stjärnbilder som är alltid trevliga att titta på. Nu kommer deras stjärnor att hjälpa dig hitta fram till novan, som ligger i gränstrakterna mellan Delfinen, Pilen och Räven.
  4. Kartor: Per Ahlin (t v); <a href=Mag 7 Star Atlas (t h)” width=”500″ height=”252″ class=”aligncenter size-full wp-image-13715″ />
    Så hittar du Nova Delphini 2013, mitt i Vintergatsbandet. Klicka för en större bild. (Kartor: efter Per Ahlin (t v); Mag 7 Star Atlas (t h))

  5. Ta fram kikaren och låt Pilen peka ut novan. Med hjälp av kikaren och kartan kan du navigera från de ljusa stjärnorna i Delfinen eller Pilen, fram till där novan borde vara.
  6. Explosiv gasleverans hos dubbelstjärna: Helena Uthas bild på novan T Pyx.
  7. Upptäck novornas opålitliga men spännande vetenskap. I Populär Astronomi 2012/1 finns en artikel av novaforskaren Helena Uthas om en släkting till Nova Delphini 2013, den återkommande novan T Pyx. Läs historien om en riktigt dramatisk dubbeslstjärna. Kanske snart får vi veta mer om kusinen i Delfinen. En nova är förresten inte samma sak som en supernova. I en supernova sprängs en stjärna helt, medan efter en nova lever den vita dvärgen vidare för att kanske smälla fler gånger.
  8. Sugen på fler nya och opålitliga stjärnor? Kolla upp Sveriges Variabelobservatorers hemsida och upptäck hur du kan bli variabelnörd. Börja med att läsa Robin Anderssons nybörjarguide, ta del av entusiasternas inlägg om novan på Astronet.se och Pierre Hallstens foto på den.
  • Helene Agert

    Det måste väl bildas något av en Nova efter dess explosion, det som blir kvar av novan, alltså substansen efter explosionen. Vad består den substansen av? Består den av samma kemiska ämnen som fanns i novan, eller händer det kemiska reaktioner som gör substansen helt annorlunda än själva novan?

    Vad händer med substansen av en Novaexplosion, fortsätter den att expandera, kanske den löses upp helt? Eller den kanske fyller en funktion på något sätt?
    I så fall hur?

    Jag tycker att det är enormt intressant detta. Det är spännande att man kan se det som finns kvar av novan, det måste vara en av universums största händelser, bara supernovaexplosioner och svarta hål är väl mer dramatiska? Plus själva Big Bang.

  • @Helene: Ja! Efter en novasmäll kastas materia ut i rymden i hög fart. Hur det kan se ut efter ett tag ser man i till exempel bilder av novan T Pyx som Hubbleteleskopet tagit. Till viss del tillverkas tyngre grundämnen i novaexplosioner, så visst är det inte samma material som fanns i stjärnsystemet innan. Novor ger alltså nya grundämnen tillbaka till galaxen men tydligen är det ett rätt försumbart bidrag jämfört med röda jättar (de är många) och supernovor (få men mer energiska och produktiva).

  • Hans Bengtsson

    Novan, som numera officiellt heter V339 Del, är fortfarande ett fint objekt redan med en liten fältkikare, t.ex. 7×50. Totalt har vi i skrivande stund – den 11 september – fått in 126 magnitudbestämningar utförda från svensk horisont. Ljuskurvan kan man se här:

    http://var.astronet.se/graph/vargraph.php?varname=N+Del+2013&startdate=2013-08-13&enddate=2013-09-11&showband=@UBVRI&amp;.png

    m v h
    Hans Bengtsson