Spelar det någon roll om det inte är på riktigt?
Vi tar tre av veckans snackisar, med varsin lärdom om verklighet, fantasi och medielogik.

Bild: themoonhouse.comRymdens Vilks höll presskonferens: Mikael Genberg. Bild: themoonhouse.com
  1. Konstnären Mikael Genberg nylanserar sitt projekt Månhuset. Vid en livesänd presskonferens från Falun den 28 maj fick vi reda på att projektet att sätta en röd stuga på månen (läs tidigare rapporter) kan bli verklighet. Plats är bokad hos ett av teamen som skickar landare till månen som en del av tävlingen Google Lunar X-Prize, men biljetten är dyr, hela 105 miljoner kronor, och pengarna ska samlas in från allmänheten – crowdfunding eller gräsrotsfinansiering, som det heter.
    Om allt går som det ska den utfällbara stugan hänga med när företaget Astrobotic sänder upp sin månbil Red Rover i oktober 2015. Resan går med kommersiella rymdbranschens ledare SpaceX, vars Falcon-raket blir den första privata rymdfarkost att nå månen. Det låter osannolikt dyrt, men hela biljettpriset kanske inte behöver betalas före det, berättar projektets tekniske chef, Emil Vinterhav, till vardags ingenjör hos Rymdbolaget SSC.
    – Vår plan är att vara fullt finansierade vid årsskiftet även om det inte är nödvändigt för att vi ska behålla vår biljett med Astrobotic, säger han.
    Hittills har bara ett enda crowdfundingsprojekt samlat in så många pengar, videospelet Star Citizen (Wikipedia har en lista över framgångsrika gräsrotsfinansierade projekt).
    Astrobotics måntur finansieras delvis av det som blir månens första reklamprojekt. En plåtburk med loggan för japanska sportdrycken Pocari Sweat ser ut att konkurrera med röda stugan om uppmärksamheten (Washington Post).
    Västeråstidningen VLT intervjuar och får Genberg att skruva på sig.
  2. I Vetandets värld i P1 utreds kall fusion på nytt. Varför trodde svenska forskare – och Ny teknik – på att italienska fysikern Andrea Rossi hade upptäckt en helt ny energikälla? Rossi har gång på gång skapat stort intresse för något som han inte lyckats bevisa att det fungerar.
  3. En kortvarig gammablixt i Andromedagalaxen fick astronomer . Natten till onsdag varnade NASA-satelliten Swift att den upptäckt röntgenstrålning från en ny, ljusstark källa i granngalaxen Andromeda, 2,5 miljoner ljusår bort. Den ansedda tidskriften Nature var snabb med att blogga om upptäckten, men under onsdag förmiddag meddelade Swift-forskare att satelliten triggat fel, och inga bevis fanns där för något nytt. På sin hemsida tar astrofysikern Phil Evans till orda och förklarar vad som gick fel.
Bild: themoonhouse.comEmil Vinterhav: gör verklighet av Genbergs idé. Bild: themoonhouse.com

Medierna älskar något som är nytt, spektakulärt och lätt att förstå.
Mikael Genbergs månhusprojekt är genialiskt enkelt att beskriva, omöjlig att ignorera, och precis tillräckligt seriös för att politiker, ingenjörer och astronomer får utdelning av att vara med. Astronomen Alexis Brandeker fick diplomatiskt kommentera i Aftonbladets webb-tv-inslag: det är bra om det skapar intresse för rymden, tyckte han. Liksom alla vi andra som delvis frivilligt deltar i Genbergs konst – som en snällare Lars Vilks är han svår att motstå – kunde Alexis bjuda på fakta om månen och bibehålla sin ställning som forskare och expert.
Månhuset påminner om det holländska marsprojektet MarsOne, och andra inte helt finansierade rymdidéer. De utforskar effektivt hur dagens offentlighet kan användas för att lansera tilltalande rymdutforskning. Vi blir inspirerade och skeptiska på samma gång, och därmed engagerade. Rymdens etablerade aktörer – NASA, ESA och Rymdstyrelsen har alla spännande ofinansierade projekt – har en del att lära sig av dem.

Bild: NASA/P. EvansHär tog Swift lite fel: röntgenkällan i Andromedagalaxen. (Bild: NASA/P. Evans)

Som Emil Vinterhav uttrycker det:
– Det är ovant men spännande att arbeta i en miljö där kommunikationen utåt är lika viktigt som det tekniska innehållet. Konsten måste ju kunna uppskattas och en minst lika stor del av konstverket är förverkligandet av detsamma som när det står färdigt på månen.

Andrea Rossis fusionsreaktor var också lätt att förstå vikten av, om den verkligen hade funkat som den skulle. Krånglig att avfärda, och ”så fantastiskt om det stämmer”. Svenska forskare valde fel sida, och blev utnyttjade av en bedragare.

Gammablixten i Andromeda höll på att bli en världsnyhet men hejdades av snabbfotade forskare, vana vid snabba ryck i jakten efter kosmos flyktigaste fenomen.

Vi lockas av drömmar – om spektakulära fenomen, gratis energi, hemtrevlighet bland månkratrar, och för all del även av enkla förklaringar till sådant sociala problem och ett föränderligt klimat.

Foto: UNAWEGräsrotsfinansierad gräsrots-astronomi: UNAWE:s underbara Universe in a box finns på Kickstarter tills 10 juni 2014. (Foto: UNAWE)

Nu är världen oftast mycket mer komplicerad än vi önskar. Drömmarna och de enkla förklaringarna har sin plats även när vi ska vara vetenskapliga – enligt Occams rakblad ska de enkla förklaringar prövas först. Men de är bara ett första steg och inte hela resan.

Förresten: känner du för att crowdfunda månhuset kan du göra det här på projektets hemsida. Eller stödja istället Kickstarter-projektet Universe in a box som ordnar en låda med astronomiaktiviteter till barn i hela världen vars skolor annars inte skulle ha råd.

  • DB

    I was trying to combine cold fusion with space rockets ….

    There has yet not been any public demonstrations of such an technology