Efter tio års resa genom solsystemet når den europeiska rymdsonden Rosetta sitt mål, kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko. Onsdagen den 6 augusti ska man försöka lägga sonden i omloppsbana runt kometen, vilket är det första försöket i sitt slag. Kometen befinner sig när detta skrivs mellan Mars och Jupiters banor och Rosettas uppdrag är att följa med kometen på banan genom solsystemets inre delar och studera kometaktiviteten. Till sin hjälp har Rosetta landaren Philae, som man planerar att landsätta i november.

mork_materia_TLindenKomet 67P/Tjurjumov-Gerasimenko fotograferad 3 augusti av Rosetta på ca 300 km avstånd. Solen befinner sig i riktning nedåt i bilden. Bilden är något beskuren. Kratrar och andra formationer på kometytan syns tydligt. (Bild: ESA/Rosetta/NAVCAM)

67P/Tjurjumov-Gerasimenko (eller, helt kort, 67P) har redan överraskat. När Rosetta närmade sig den 4 km stora kometen under juli visade bilderna som togs att kometen var hantelformad och närmast såg ”dubbel” ut. Liknande har setts förut (se komet Hartley 2), men jämfört med de modeller man gjort av 67P tidigare var ändå utseendet överraskande.

Rosetta planeras att vara igång till åtminstone december 2015. I augusti 2015 passerar 67P som närmast solen och kometens aktivitet (som en följd av solljusets och solvindens påverkan) bör bli livlig. För första gången ges chansen att ta rygg på en komet och följa dess utveckling utmed banan runt solen. Rosetta väger, utan bränsle, ca 1,5 ton och har 11 instrument ombord. Från Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala bidrar man till studierna av gas- och stoftmiljön runt 67P.

Kometer är primitiva, flygande is- och stoftberg. Dessa nästan oförändrade rester från solsystemets tidiga historia kan säga oss mycket solsystemets uppkomst. I en intervju med tyska Sterne und Weltraum (aprilnumret) berättar Matt Taylor, vetenskaplig chef för Rosetta, att man bl.a. vill studera komplexa organiska molekyler (kolföreningar) på 67P för att se om dessa är vänster- eller högerhänta. Aminosyrorna som förekommer i våra egna celler är vänsterhänta. Under en period i solsystemets historia slog många kometer ned på jorden. Därför är det intressant att undersöka kolföreningar i något så primitivt som en komet och se om det kan säga oss något om livets uppkomst på vår planet.

Följ Rosetta på väg in i bana! Klockan 10:00 (svensk tid) den 6 augusti börjar live-sändningen från ESA:s markkontroll. Några hålltider finns här. Enligt ESA kommer Rosetta under onsdagen att nå 100 km avstånd från 67P och gå in i en bana runt kometen som under augusti ska sänkas till ca 55 km höjd.

Hur väljer man landningsplats för Philae? Under de kommande veckorna ska kandidater till landningsplats väljas, på en himlakropp vars yta varit helt okänd tills nyligen. Hur väljer man? I ett konferensbidrag från 2013 av Jens Biele och Stephan Ulamec finns en kom-ihåg-lista för den som ska sätta ned en rymdsond på en komet. Förutom massa och form hos kometen måste man känna till hur den roterar, vilken sammansättning och bärkraft dess yta har och hur mycket gaser den ger ifrån sig. Viktigt är inte minst hur mycket solljus som kan nå landningsplatsen (Philae får sin el från solpaneler) och hur vetenskapligt intressant landningsplatsen är. Philae väger ungefär 100 kg, är utrustad med 10 olika instrument och ska göra många olika experiment på 67P. Förutom att ta bilder och spektra ska man också borra i kometytan och skicka radiovågor genom kometen för att studera dess inre struktur. I mitten av september hoppas man ha valt landningsplats och i mitten av november planeras landningen. Flykthastigheten på 67P är endast ca 1 m/s (!) och därför kommer Philae att använda en harpun för att hålla sig fast i kometen.

mork_materia_TLindenI New Norcia, norr om Perth i Australien, står denna antenn med 35 m diameter. Anläggningen invigdes 2003 av ESA och har huvudrollen när det gäller radiokontakt med Rosetta och Philae (Bild: ESA)

Slutligen, var på stjärnhimlen äger närmandet rum? 67P rör sig under augusti genom stjärnbilden Skytten, och vid landningen står kometen (och Rosetta) sydväst om stjärnan Ascella i denna stjärnbild. I sydligaste Sverige når den här delen av himlen knappt över horisonten. Sett från ESA:s markstation i New Norcia i Australien står Skytten däremot högt på himlen under kvällarna och parabolantennen där kan lätt peka mot Rosetta. Jordbaserade astronomer litet varstans (bland annat vid NOT på La Palma) kommer att hålla extra koll på 67P framöver.

Rymdkanalen har bakgrund och uppdateringar samt en intervju med Björn Davidsson (del av gruppen bakom kameran OSIRIS på Rosetta) vid Uppsala universitet. Björn bloggar också om Rosetta. Hos Planetary Society bevakar Emily Lakdawalla det hela och från ESA bidrar man med Twitter, blogg och med livesänd Rosetta-TV.

  • Anders Nyholm

    Rosetta har nu, onsdag, kommit fram till 67P och vi har redan fått se några intressanta och detaljrika närbilder av kometytan.

    Bo: Kometens svaga gravitation (och gas- & stoftaktivitet) gör det mycket riktigt till en utmaning att hålla sig kvar i bana. Att utarbeta en god modell av kometens gravitation, form och rotation är nödvändigt, liksom att använda raketmotorerna på Rosetta för att aktivt styra sonden. ESA beskriver detta närmare i detta dokument.

    Ronnie: Komet 67P når knappt 6 astronomiska enheter från solen (= strax utanför Jupiters bana) när avståndet är som störst, vilket det blir i oktober 2018 härnäst. Rosetta har redan flugit på jämförbara avstånd från solen under sin resa till 67P. Trots att sondens primära uppdrag slutar i december 2015 kan man nog våga hoppas på ett förlängt uppdrag om Rosetta (och ESA-spargrisen) mår bra.