Bild: ESO/B. Tafreshi (twanight.org)ALMA under Vintergatans mitt. Bild: ESO/B. Tafreshi (twanight.org)

Kan liv uppstå på andra ställen i rymden än planeter som vår? Astronomer har med hjälp av superteleskopet ALMA i Chile upptäckt bevis på ovanligt komplicerade molekyler i interstellära moln i stjärnbilden Skytten. Det rapporterades i tidskriften Science förra veckan, men dramatiska rubriker blev det också i DN (Livets byggstenar hittade i rymden) och SVT (Molekyl i rymden kan ge svar om liv).

Kan vi börja känna oss lite mindre ensamma? Inte riktigt än, menar Eva Wirström, som forskar om molekyler i rymden vid Chalmers. Men hon tycker att upptäckten är spännande.

– De största molekylerna i rymden är annars molekyler med raka kedjor av kolatomer. Man har länge känt till att det även finns cykliska molekyler, där till exempel tre kolatomer sitter ihop som en ring. Men grenade kedjor som den här kräver något andra reaktionsvägar för att bildas. Då blir det intressant!

Bild: © MPIfR/A. Weiß (bakgrundsbild), Kölns universitet/M. Koerber (molekylmodeller), MPIfR/A. Belloche (montage)
Molekyler med grenar – i-isopropylcyanid, ovan t v i bilden – väcker hopp om liv i jättemolnet Sgr B2 i Vintergatans mitt. Bakgrundsbilden, som skapats med det delvis svenska teleskopet APEX och rymdteleskopet Planck, visar hur galaxens mitt i stjärnbilden Skytten ser ut för ögon känsliga för ljus med våglängd runt en millimeter. Bild: © MPIfR/A. Weiß (bakgrundsbild), Kölns universitet/M. Koerber (molekylmodeller), MPIfR/A. Belloche (montage)

Den nya molekylen heter i-isopropylcyanid eller i-C3H7CN. Där den finns, tror forskarna, borde även de organiska molekylerna som ligger till grund för liv också finnas. Men Eva tycker att det är att gå för långt.
– Man behöver verkligen bättre förståelse för hur de här molekylerna bildas innan man drar någon sådan slutsats. Dessutom är det många av livets byggstenar, aminosyror till exempel, som inte kräver grenade kolkedjor.

Bild: Onsala rymdobservatorium/R. CummingEnligt Eva Wirström är det på planeter och månar som vi har bäst chans att hitta livsmolekyler. (Bild: Onsala rymdobservatorium/R. Cumming)

Fyndet har gjorts i ett molnkomplex som ligger nära galaxens mitt, 27 000 ljusår från jorden. Här bildas nya stjärnor i långt snabbare takt än Orionnebulosan, vår närmaste stjärnfabrik.
– De stora mängderna av varm molekylgas underlättar för oss att detektera även de komplexa molekyler som det inte finns så stor andel av, förklarar Eva.

Astrobiologer som Eva Wirström fortsätter leta på olika ställen i rymden efter molekyler och andra ledtrådar till livets urpsrung – och utomjordiskt liv. När det gäller att hitta något avgörande bevis på liv i rymden tror inte Eva att det blir i stora moln som Sgr B2.

– Snarare kroppar som kan härbärgera flytande vatten under tillräckligt lång tid. Så både planeter och månar är aktuella, säger hon.

Pressmeddelanden finns hos Max Planck-institutet och hos ALMA. Science har forskningsartikeln. Eva Wirström skriver ibland för Populär Astronomi: läs hennes inlägg här. Hos Chalmers har hon bloggat om att leta molekyler i komet ISON.