Bild: ESA/Rosetta/NAVCAM
Fyra sammansatta bilder från Rosetta:s NAVCAM den 9 december 2014. Bild: ESA/Rosetta/NAVCAM

Förra månaden var Philae, landaren till ESA:s rymdsond Rosetta, en stor nyhet efter att den landade på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Tillsammans med de spännande första bilderna från ytan så har förväntningarna varit höga på de första direkta mätningarna av en komet.

En del av dessa förväntningar kommer från att Philae förväntas ge ledtrådar till ett av astronomins hetaste diskussionsämnen angående ursprunget till jordens vatten. Fastän jordens yta är till större delen täckt av vatten så tros vår hemplanet ha formats väldigt torr. Den dominerande teorin för att förklara vart vattnet istället kommer ifrån är att vattnet kom till jorden genom kollisioner med en kombination av kometer och asteroider som båda är fulla med vatten. Problemet är att bestämma vad det relativa bidraget från dessa två är. Ett viktigt redskap för att utröna detta är att studera förhållandet av deuterium (isotop till väte som också har en neutron i kärnan) till väte i vattenmolekyler och sedan jämföra värdet med jordens vatten.

Nu visar dock Rosettas analyser att andelen deuterium i kometens vatten är hela tre gånger högre än vattnet på jorden. 67P/Churyumov-Gerasimenko tillhör samma grupp av kometer som 103P/Hartley 2, kortperiodiska kometer, men den senare visade en andel av deuterium som bättre stämmer överens med jordens vatten.

Resultaten tyder på att inte alla kometer av denna grupp kan förklara jordens vatten – det gör asteroider till den mer sannolika källan för jordens vatten.

Dock krävs mer analyser innan vi kan säkert fastställa detta. Det finns trots allt många kometer som vi fortfarande inte studerat. Dessutom ligger Philae just nu i ide men man hoppas på att batterierna lyckas ladda upp från solenergin när kometer alltmer närmare sig solen. Om det blir möjligt kommer astronomer världen över återigen vänta med stora förhoppningar över vad vi kan lära oss mer kring denna komet.

Du kan läsa mer om resultaten i forskningsartikeln publicerad i Science eller ESA:s rapport om resultaten.