Skulle liv kunna klara sig på planeten Mars? Ett svenskt instrument ge oss svar på en av solsystemets största frågor när Europas uppföljare till NASA:s berömda Curiosity landar på Mars om tre år.

Instrumentet, som heter HABIT, byggs av kirunaforskaren Javier Martín-Torres och hans team vid Luleå tekniska universitet, tillsammans med göteborgsföretaget Omnisys. Det berättar Martín-Torres för Populär Astronomi – se även pressmeddelandet hos LTU.

ExoMars är Europas nästa stora satsning på Mars, tillsammans med Ryssland, och äventyret börjar snart. Den 14 mars 2016 ska dess första etapp sändas ut mot grannplaneten. Sonden TGO (Trace Gas Orbiter) åker till Mars med landningsexperimentet Schiaparelli, båda två med spännande uppdrag som vi får återkomma till.

Sedan om knappt tre år är det dags för den andra, tuffare etappen, ExoMars 2018. Då blir det landning för både den Curiosity-liknande strövaren och ett stationärt forskningslabb, som byggs av Ryssland på uppdrag av dess rymdstyrelse Roscosmos. HABIT är med i detta labb, och hos ESA kan man nu se hela listan över instrumenten. HABIT blir ett av två heleuropeiska experiment ombord på plattformen.

– Ett av våra mål är att få fram flytande vatten på Mars, säger han.

Bild: ESA
Liv kanske finns under ytan på Mars – där ExoMars-strövaren ska borra. Bild: ESA

I uppdraget för HABIT ingår att på plats ta reda på hur flytande vatten kan bildas på Mars, berättar Javier Martín-Torres. Att det finns vet vi tack vare årets två stora vattenupptäckter från Mars, hans eget från Curiosity i våras och sonden MRO:s bevis från i september. Men för att kunna förstå hur det går till behövs mer, menar han.

– Alla dessa bevis är baserade på indirekta observationer, och vi väntar ännu på en positiv bekräftelse. Det är det som HABIT kommer att uppnå – genom att bevaka processen och att göra mätningar av de parametrarna som ingår i den, säger han.

Hur funkar då experimentet?

I sex små flaskor med olika typer av salt – bland dem alldeles vanlig natriumklorid, bordssalt – kommer HABIT, på plats och under kontrollerade former, att titta på och mäta upp hur salterna påverkas av miljön på Mars. Dessutom har man med en väderstation med liknande design som den som Martín-Torres redan leder ombord på Curiosity, som mäter både lufttemperatur och uv-strålning.

Javier Martín-Torres vill mäta hur mycket vatten som produceras under ett vanligt marsdygn. Det är intressant för forskare som vill förstå villkoren för liv på Mars, men också med tanke på framtida astronautbesök då verklighetens Mark Watney (i filmen The Martian) kommer att behöva kunna utvinna vatten.

Det är också viktigt för att kunna uppskatta temperaturen några under marken. Där har nämligen ExoMars-strövaren sitt mest spännande uppdrag: att borra två meter under ytan. Under ytan, skyddade från uv-strålningen, kan marsianska mikrober ännu finnas.

Bakgrund: ISRO; Foton: R. Cumming, Göteborgs universitet, SP
Blågul forskning om röd planet: marsforskarna Martín-Torres, Johansson och Siljeström. Bakgrund: ISRO; Foton: R. Cumming, Göteborgs universitet, SP

Landets växande skara Marsforskare har förresten fått nya anslag från både Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen. Tillsammans har Javier Martín-Torres, Andreas Johnsson (Göteborgs universitet) och Sandra Siljeström (SP) fått anslag värda drygt 10 miljoner kronor över de närmaste par åren för Marsforskning. Listor över andra som fått anslag hittar du hos Vetenskapsrådet och hos Rymdstyrelsen.

Vill du själv kolla på Mars på himlen så finns ett fint tillfälle före gryningen den 6 december. Då ligger Mars i sydost, en bit till höger om den mycket ljusa morgonstjärnan Venus och strax ovanför månens smala skära.

Läs våra tidigare inlägg om ExoMars och Dag Kättströms artikel om projektet från 2008. BBC summerade nyligen turerna kring projektet här. ESA har en kort video om ExoMars: