Vår värld blir hela tiden ljusare. Det kanske låter positivt, men det är det inte. Om man inte lider av extrem mörkrädsla.

Om du läser detta när augustimörkret sänkt sig, gå då fram till ditt fönster och kika upp mot stjärnorna. Kan du se dem? Troligtvis inte. De platser på jorden på vilka Vintergatan är helt synlig nattetid, blir bara färre och färre. Stjärnhimlen blir alltmer avlägsen för oss. Inte på grund av ett expanderande universum, inte på grund av konstant mulna nätter. Utan på grund av allt det ljus vi själva skapar.

Ljuset kommer ifrån stadsbelysning, gatulampor, vanliga hushåll, reklamskyltar, bilar, fasadbelysningar med mera. Är natthimlen dessutom mulen reflekteras allt detta artificiella ljus i molnen, vilka i sin tur bidrar ännu mer till ljusföroreningarna. I Sverige, och andra kallare delar av världen, kan även snö och is bidra till att stadsljuset reflekteras uppåt och gör nätterna än ljusare.

Under sommaren släpptes en ny och uppdaterad karta över hur de så kallade ljusföroreningarna sprider ut sig över vår jord. De gula partierna är de zoner som är värst drabbade av ljusföroreningar, och det mörka partierna är de zoner där stjärnhimlen syns som bäst.

Bild: Jurij Stare, www.lightpollutionmap.info; data: Earth Observation Group, NOAA National Geophysical Data Center
Bild: Jurij Stare, www.lightpollutionmap.info; data: Earth Observation Group, NOAA National Geophysical Data Center

Om ni vill kika närmare på dessa kartor kan ni hitta dem här: Light Pollution Map

83 procent av världens befolkning bor nu i zoner där det är stora svårigheter att kunna se stjärnhimlen om natten. I USA är det 99 procent av befolkningen som bor i ljusförorenade områden.

Vill du åka till ett land där det är större chans att kunna se Vintergatan kan du exempelvis besöka Tchad eller Madagaskar. Håll dig borta från Singapore. Där lever hela befolkningen under artificiellt ljus.

Här i Norden ser den uppdaterade kartan ut som nedan. Det kanske inte ser så lovande ut för alla stjärnskådare, men så fort man kommer utanför de större städerna brukar himlen ändå kunna visa sig.

Bild: Jurij Stare, www.lightpollutionmap.info; data: Earth Observation Group, NOAA National Geophysical Data Center
Bild: Jurij Stare, www.lightpollutionmap.info; data: Earth Observation Group, NOAA National Geophysical Data Center

Mer kartor och information kan ni hitta här.

Lasse Lindh från Astronomiska Sällskapet Aquila (ASAK) i Kristianstad, gjorde 2010 ett test där han fotat stjärnhimlen från olika ställen kring Lund. På bilden nedan kan ni se resultatet. I centrala delen av Lund är den mulna natthimlen nästan ljusbrun av artificiellt ljus från staden. Bara lite längre bort är himlen betydligt mörkare.

lund_norra
Karta: Lasse Lindh.

Lasse Lindh intervjuades även i nummer ett av Populär Astronomi 2012, då han pratade om just ljusföroreningar och sitt fotoexperiment. Intervjun kan ni hitta här.

För den som vill åka på en arrangerad stjärnskådartur till platser i Sverige där ljusföroreningarna inte påverkar allt för mycket, kommer här två tips:
* På Öland vid Eketorps borg, natten mellan 31:a augusti och 1:a september, kan man boka in sig här.
* Är ni i närheten av Mariestad den 3:e och 4:e september kan ni skåda stjärnor här.

Men gör det egentligen något att vi inte längre kan se stjärnhimlen lika bra som förr? Ett samhälle, upplyst både vetenskapligt och rent bokstavligt, är väl bara tecken på utveckling och framgång?

Till saken hör att, liksom solen har sin gång, så påverkas både människor och djur av natthimlen. Flyttfåglar får till exempel svårt att orientera sig när nya ljuskällor tillkommer, många av dem flyger vilse och dör sedan av utmattning. Insekter som söker sig till gatubelysning går samma öde till mötes. Insekterna är en viktig del av näringskedjan, och försvinner de i en snabbare takt än den naturliga kan det påverka världen mer än vad man kanske anar.

För oss människor är risken stor att vår dygnsrytm drabbas. När vi exponeras för ljus långt i på natten påverkar det vår sömnrytm på ett negativt sätt. Vår produktion av hormonet melatonin hämmas. För kvinnor ökar risken att drabbas av bröstcancer.

Mer om detta står att läsa i nummer ett av Populär Astronomi från i år, då av Johannes Puschnig, doktorand i astrofysik vid Stockholms Universitet.

– Om vi inte kan se Vintergatan tas våra celler för nattseende nästan inte alls i bruk. Istället använder vi de celler som är till för seende på dagen, säger Johannes Puschnig.

Genom att öka medvetenheten om hur ljusföroreningarna påverkar livet på jorden, hoppas Puschnig på en förändring. Att minska ljusföroreningarna betyder också att man minskar energiförbrukningen.

Vill du läsa mer inlägg kring detta ämnet så finner du några intressanta sådana nedan:

Debatt: ”I Sollentuna kan man inte längre se Vintergatan”

Gästinlägg: Låt inte LED-lamporna överglänsa stjänorna