Gravitationsvågor från en galax i vår närhet i universum har avslöjat hur universums tunga grundämnen, som guld och platina, bildas.

Den 17 augusti 2017 upptäckte Nobelvinnande observatoriet LIGO gravitationsvågor för femte gången. Två sekunder efter såg rymdteleskopet Fermi en blixt av gammastrålning från samma område på himlen: det blev startskottet för ett gigantiskt, världsomspännande forskningsprojekt som nu avslöjas för världen.

Bild: ESO
Guldfabriken i galaxen NGC 4993 lyste kort men starkt i slutet av augusti 2017. Bild: ESO

Projektet leds från Caltech i USA av astronomen Mansi Kasliwal, men också forskare i Sverige har spelat nyckelroller, som en del av det stora samarbetet GROWTH.

Blixten i augusti spårades till galaxen NGC 4993 i stjärnbilden Vattenormen. Där fanns en ny, alldeles blå stjärna som lyste upp och under dagarna som följde bleknade och blev alldeles röd. Samtidigt studerades den av ett 70-tal teleskop över hela världen och i rymden.

Vad var den nya ljusa källan? Allt pekar på att det var explosion som följde när två neutronstjärnor smälte samman på ett mycket dramatiskt sätt.

Neutronstjärnor är tunga, små, täta stjärnrester. Under årmiljoner snurrade de in mot varandra, och den 17 augusti var det alltså slut, med en smäll. Ljuset från smällen – granskat av många olika teleskop – bär dessutom oerhört spännande tecken.

I resterna efter smällen skapades nya, tunga grundämnen.

Fyrverkerierna visade sig vara en så kallad kilonova: något som tidigare aldrig setts, eller i varje fall inte såhär övertygande.

Bild: ESO/M. Kornmesser/L. Calcada
Kilonovasmäll enligt ESO:s rymdkonstärer. Bild: ESO/M. Kornmesser/L. Calcada

Krockar mellan neutronstjärnor har tidigare föreslagits som källan till huvuddelen av de tunga grundämnen i universum. Guld, platina, och exotiska ämnen som neodym och teknetium – de skapas i dessa extrema krockar.

Grafik: Jennifer Johnson/SDSS
Sammansmältande neutronstjärnor står för större delen av grundämnen i periodiska systemet. Större version finns här. Grafik: Jennifer Johnson/SDSS

Nu fortsätter jakten på nya gravitationsvågor och guldfabriker. Men även källan i NGC 4993 har inte berättat allt: världens radioteleskop hoppas kunna avbilda resterna. Om det skriver till exempel Chalmers.

Se pressmeddelanden hos ESOhos Caltech, och hos Stockholms universitet. Där finns också länkar till forskningsartiklarna.

Läs Stephan Rosswogs artikel Kosmos guldfabriker från Populär Astronomi 2014.