Solsystemets himlakroppar: Haumea

I serien Solsystemets himlakroppar firar vi superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien...

Syntetiskt DNA framställt: “Liv”, men inte som vi känner till det

Experiment visar att helt andra “DNA” kan finnas. Detta syntetiska DNA verkar bete sig som en naturlig variation, och pekar på att...

RYMDSVERIGE

FORSKNING

Solsystemets himlakroppar: Pluto

I serien Solsystemets himlakroppar firar vi superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är...

Solsystemets himlakroppar: Makemake

I serien Solsystemets himlakroppar firar vi superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är...

PÅ HIMLEN

Få Populär Astronomi hem i brevlådan

Så prenumererar du

Prenumerera på Populär Astronomi! Fyra gånger per år får du en fullspäckad tidning med det bästa och det senaste om astronomi och rymden – plus vad du själv kan se på himlen. Allt får du för bara 280 kronor per år (eller 330 kr om du bor utanför Sverige) – och på köpet blir du medlem i Svenska astronomiska sällskapet.

Senaste numret

Nr 1, 2019
Månspecial: NASA:s Apollo, forskarnas nya intresse för månen, Sovjets makalösa månsonder, Gaia-teleskopets Lennart Lindegren.

[td_block_social_counter custom_title=”Följ oss!” facebook=”120201884676519″ twitter=”popast” open_in_new_window=”y”]

RYMDFART

ESA:s Marsrover hyllar kemisten Rosalind Franklin

I augusti 2018 skrev vi om ESA:s namntävling, där allmänheten fick vara med och bestämma namnet på den kommande ExoMars-strövaren. Nu är...

Välkommen till Kuiperbältet! Sondbesök i solsystemets spännande utmarker

Nyårsafton närmar sig med stormsteg och det är en tid för firande i solsystemet; Jorden har kretsat ännu ett varv kring solen!...

Kinas Chang’e 4 landar på månens baksida – med svenskt instrument...

Titelbild: Jorduppgång sett från den Japanska månsonden KAGUYA. Bild: JAXAInte helt obemärkt har Kina ett stort rymdprogram under...

Voyager 2 intar rymden mellan stjärnorna

Voyager 1 och 2 är NASA:s kanske mest framgångsrika rymdsonder och de människotillverkade föremål som befinner sig allra längst ifrån jorden. Sonderna...

SE & GÖRA

Temat för Astronomins dag och natt är Röd planet, blå planet. Bilder: Jorden: NASA Visible Earth (källa); Mars: ISRO / ISSDC / Emily Lakdawalla (CC BY-NC-SA 3.0; källa)

Maxat med Mars på Astronomins dag och natt 2018 – så...

Astronomins dag och natt 2018 inträffar lördagen den 29 september, med tema Röd planet, blå planet (läs Svenska astronomiska sällskapets pressmeddelande).Hur ska man maximera Mars-känslan...

KULTUR

Vårdagjämning, fullmåne och ovanligt sen påsk: därför ser almanackan underlig ut...

Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det vet ju alla. Men 2019 stämmer inte denna regel, något som norska...

Spocks hemplanet är äntligen funnen – men vad vet vi om...

Nyheten om att den fiktiva planeten Vulcan från Star Trek nu upptäckts har snabbt spridit sig över världen (SVT, SvD, CNN). Men vad vet...

En runda på IAU:s generalförsamling i Wien

Idag avslutas kanske världens största astronomikonferens i Wien i Österrike, den så kallade IAU General Assembly. Det vill säga den Internationella astronomiska unionens generalförsamling...

Kosmologi på Dramaten

Hur skapades universum? Vad kom före? Finns det flera universa? Allt detta är frågor som fysiker, astronomer och kosmologer brottats med under lång tid,...
Bild: SpaceX

Elon Musks röda bil och Falcon Heavy gjorde raketuppskjutning till rymdkultur

Det blev ett storartat rymdspektakel när raketen Falcon Heavy sändes upp från Cape Kennedy i Florida, USA, den 6 februari 2018. Raketen är dagens...

POPULÄRA ARTIKLAR

RSS FRÅN SVENSKA ASTRONOMISKA SÄLLSKAPET 100 ÅR

  • #23: Kometåret 1996-97 18 mars 2019
    Av Johan Warell Vissa astronomiska händelser fäster sig i minnet, blir livslånga och går till historien, oavsett om man är amatörastronom eller inte. Den fyrfaldiga serien av totala solförmörkelser 1914, 1927, 1945 och 1954 hör dit. Så gör också återkomsten av Halleys komet 1910, liksom den ännu ljusare ”dagsljuskometen” tidigare samma år. Detta var spektakulära […]
  • #22: Kosmologin 1919-2019 15 mars 2019
    Svenska astronomiska sällskapet firar 100 år, och man kan passa på att fråga sig vad som hänt med vårt vetande om kosmologin – läran om universum i det stora hela – under denna epok. En hel del, får man nog säga. År 1919, när sällskapet bildades, låg visserligen den allmänna relativitetsteorin färdig. Den utgör grunden […]
  • #21: Hjalmar Branting och astronomin 11 mars 2019
    Av Ulf R. Johansson Hjalmar Branting (1860-1925), landets förste socialdemokratiske statsminister, var sedan ungdomen en stor astronomientusiast. Han studerade rentav ämnet vid Uppsala universitet i slutet av 1870-talet men tog aldrig någon examen. Andra intressen, de politiska, tog mer och mer över; Branting bekände sig öppet till den radikala studentgenerationen. Brantings resa mot stjärnorna hade börjat […]

RSS FRÅN SUPERRYMDÅRET 2019

  • Solsystemets himlakroppar: Haumea 12 mars 2019
    I serien Solsystemets himlakroppar firar vi rymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi. Dvärgplaneten Haumea, som har fått sitt namn efter en hawaiiansk fruktbarhetsgudinna, är en dvärgplanet i Kuiperbältet som har ungefär en tredjedel...
  • Solsystemets himlakroppar: Pluto 12 mars 2019
    I serien Solsystemets himlakroppar firar vi rymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi. Pluto är utan tvekan den mest kända av dvärgplaneterna. Den upptäcktes 1930 av astronomen Clyde Tombaugh och namngavs av den då...
  • Solsystemets himlakroppar: Makemake 12 mars 2019
    I serien Solsystemets himlakroppar firar vi rymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi. Makemake är den tredje största kända dvärgplaneten i solsystemet och ett av de två största kända himlakroppar i Kuiperbältet. Dess diameter...

RSS FRÅN SVENSKA ASTRONOMISKA SÄLLSKAPET

  • 100 år. Årsmöte och föredrag i Stockholm 7 mars 4 mars 2019
    Ulf R Johansson kåserar om sällskapets första århundrade: Frida Palmér, Hjalmar Branting, Patrick Moore, Knut Lundmark m fl kan tänkas passera revy. Tid: Torsdag 7 mars, kl 19:00 (Årsmötet börjar då och följs direkt av föredraget.) Plats: The Svedberg-salen, AlbaNova, Roslagstullsbacken 21, Stockholm Följ 100 års-bloggen ! 100.astronomiska.se Inlägget 100 år. Årsmöte och föredrag i […]
  • Solobservatorier. Föredrag i Stockholm 15 januari. 6 januari 2019
    Att observera den närmaste stjärnan innebär särskilda utmaningar. Göran Scharmer och Dan Kiselman från Institutet för solfysik, Stockholms universitet presenterar glimtar från den historia som lett till att världens bästa solteleskop idag är svenskt. Med början i efterkrigstiden hoppar vi geografiskt från Saltsjöbaden och Abisko via Capri till La Palma. Vi blickar också framåt och […]
  • Gott nytt år! 1 januari 2019
    År 2019 fyller Svenska astronomiska sällskapet 100 år. Ett av det sätt som vi uppmärksammar detta på är  bloggen 100.astronomiska.se som i 100 avsnitt kommer att berätta om svensk astronomi sedan 1919. Avancerad forskning såväl som amatörers hemmaprojekt. Människor och teleskop. Stora skeenden och små anekdoter. Följ med från början!  Se 100.astronomiska.se. Inlägget Gott nytt år! […]

RSS FRÅN ASTRONOMISK UNGDOM

  • Tävling: De första, historiska stegen på Mars 14 mars 2019
    I år har det gått 50 år sedan Neil Armstrong tog de första stegen på månen och yttrade orden som skulle komma att gå till historien: ”Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten”. Ett halvt sekel senare lever drömmen om att nå ännu längre ut i solsystemet kvar, och såväl nationella rymdmyndigheter […]
  • Till minne av Hawking 9 mars 2019
    Stephen Hawking lever kvar i våra astronomiska hjärtan, och ju mer jag stöter på honom, alldeles levande i sina monument, saknar jag honom ännu mer. Det var väl kanske något närmast gudomligt med den där mannen som tycktes ha levt sedan tidens begynnelse och lika länge ha svarat på frågor,- ibland innan de ens hunnit […]
  • En dag att hylla våra kvinnliga forskare! 8 mars 2019
    The post En dag att hylla våra kvinnliga forskare! appeared first on Astronomisk Ungdom.