Saturnus sedd från olika vinklar. Bilden illustrerar hur ringen ser tunnare ut ju ”längre ner” jorden förhåller sig till planeten. (R.G.French (Wellesley Coll.) m. fl./Hubble Heritage team/AURA, STScI, NASA)
Saturnus var en av de första riktigt märkliga himlakroppar som Galileo kikade upp emot. Till skillnad från stjärnor och andra planeter, har Saturnus en ringliknande formation kring sig som utmärker den. Ringen, eller ringarna, består av små och stora sten och minimånar. De sträcker sig 300 000 km utanför planeten, men endast några tiotal meter tjocka. Ringarna ligger längs ekvatorn, som i sin tur ligger med 27 graders lutning från planetens rotationsaxel (jämför med jordens 23 graders lutning), och denna konfiguration gör att vart femtonde år ser vi ringarna från sidan. Därför ser de ut att försvinna temporärt. Den som vill se en ringlös Saturnus med egna ögon kan dock bli besviken: planeten befinner sig just nu nära solen på himlen och dyker upp i öster innan gryningen först i slutet av september.
