Bild: NASA/CXC/Southampton/W. Ho m fl./NASA/CXC/M.Weiss
Lilla stjärnan i mitten av supernovaresten Cas A är, enligt astronomer, en kilometerstor neutronstjärna med en bisarr atmosfär av kol. (Bild: NASA/CXC/Southampton/W. Ho m fl./M.Weiss)

År 1680 eller däromkring exploderade en stjärna i vår galax, 10 000 ljusår från jorden. Nu 330 år senare skiner resten efter explosionen i röntgenstrålning, och den är ett favoritobjekt för rymdkännare. Cas A heter den. I mitten ligger en liten ljuskälla som skiner i röntgenstrålning på ett sätt som astronomer inte har kunnat förstå. Skulle den rentav kunna härbärgera ett svart hål som ligger där och slukar materia? Nu tror astronomerna Wynn Ho och Craig Heinke från England respektive Kanada att de listat ut vad den är: en så kallad neutronstjärna med en mycket egendomlig yta. Neutronstjärnan är troligtvis bara 20 kilometer i diameter men väger ungefär 40 procent mer än solen, massiva grejer med andra ord. Å andra sidan är det precis det man väntar sig ska skapas när en tung stjärna exploderar som en supernova. Neutronstjärnans underliga ljusstrålning, dess spektrum alltså, förklarar Ho och Heinke med att den har en atmosfär av kol. Som är bara några centimeter tjock, har en jämn temperatur på 2 miljoner grader och är dessutom – andas lugnt nu – lika tät som diamant. Hu.
Forskarna utvecklar sin modell för stjärnan i veckans nummer av tidskriften Nature; artikeln finns att läsa på arxiv.org.

5 KOMMENTARER

  1. Väldigt spännande slutsats! Om deras teori stämmer är Cassiopeja A verkligen speciell; det finns inte särskilt många neutronstjärnor där ute som vi kan observera på det här sättet, och dessutom koppla till en känd supernova. Cas A kan alltså komma att spela en betydande roll i forskningen om hur supernovor och neutronstjärnor hänger ihop.

  2. Om stjärnan är på ett avstånd av 10 000 ljusår från jorden, hur tog det då ta 330 år för strålningen att nå oss?

  3. @Anon: Visst blir man rätt snurrig av att hålla reda på alla tideräkningar… Ljuset som vi – eller i det här fallet Chandrateleskopet – ser just nu började sin resa hit för 10 000 år sedan. Ljuset från själva supernovasmällen reste också i 10 000 år det med, men anlände hit redan på 1680talet. (Då var det förresten ingen som vi vet säkert såg supernovan, men allt tyder på att den small ändå.)

  4. Nu ska vi se… 4*Pi*2Km/3-4*Pi*(2Km-10cm), det borde bli en ganska hygglig pensionsförsäkring.

    Är det någon som vet hur man mutar in Cas A?

  5. En atmosfär av kol som är tät som diamant. Men diamant är ju kolbaserat! En atmosfär av diamanter alltså?! Det skulle vara en syn för gudarna.

Comments are closed.