Rymdteleskopet Fermi, som sökt efter kosmisk gammastrålning sedan i somras, har visat sig vara mycket effektiv på att hitta s.k. millisekundpulsarer. Det är en typ av neutronstjärna som snurrar flera hundra varv per sekund – i alla fall snabbare än en köksmixer. 17 nya millisekundpulsarer har upptäckts på bara tre månader. De 60 millisekundpulsarer som hittats innan dess, tog det tre decennier att finna!

Till skillnad mot vanliga pulsarer som snurrar långsammare och även saktar ner farten efterhand, så bevarar millisekundpulsarerna en jämn rotationshastighet. Det beror på att den ständigt får ny ”mat” från en annan stjärna som de alltså kannibaliserar på. Därmed bibehålls rörelsemängdsmomentet och det jämna pulserandet av gammastrålar, som får dessa kosmiska fyrar att bli lika pålitliga tidsangivare som atomklockor. Millisekundpulsarer är väldigt intressanta för astronomerna, framför allt för att de kan användas vid mätningar av ett av fysikens största mysterier, nämligen gravitationsvågor. Gravitationsvågor beskrivs i Einsteins relativitetsteori, men de är så svaga att det krävs oerhört känsliga detektorer för att uppfatta dem (vilket inte har gjorts än)..

FAKTA: Snurr-rekordet för en pulsar är för närvarande 716 varv per sekund (716 Hz). Som jämförelse kan mixermaskiner nå upp i hastigheter på ca. 300 varv per sekund.

5 KOMMENTARER

  1. Otrolig hastighet… Vet man vilken diameter dessa pulsarer har, så att man kan räkna ut hur fort ytan snurrar? Vad är det för hastigheter vi pratar om?

  2. Hur kan man veta att dessa gravitationsvågor verkligen finns när man ännu inte har så känsliga detektorer att uppfatta dem med? Hur kan man veta att Einsteins relativitetsteori alltid stämmer?
    Kat

  3. Hej Pelle: Visst är det otroligt snabbt. En millisekund = en tusendels sekund.

    Pulsarerna har ursprungligen varit tunga, massiva stjärnor, som
    exploderat till supernovor. Det som blev kvar av stjärnan blev en
    neutronstjärna, vars diameter är ca 20 km och massan något större än
    vår sols (1,4 solmassor). Eftersom de roterar så snabbt kan de inte
    heller ha särskilt stor diameter, annars skulle de slitas sönder.

    Hej Kat: Det har gått att göra indirekta mätningar av
    gravitationsvågor, nobelpristagarna i fysik 1993, Russel A. Hulse och
    Robert H. Taylor gjorde detta när de upptäckte den första dubbelpulsaren, PSR 1913+16. Pulsaren tappade exakt så mycket energi som den borde göra under förutsättning att den strålade ut gravitationsvågor. Din sista fråga är jag nog inte rätt person att
    svara på, men Einsteins relativitetsteori är konstruerad att gälla för vissa förhållanden och kan inte användas för allt – det behövs en övergripande ”teori för allting”, dvs. som kan smälta ihop
    relativitetsteorin med kvantteorin. Man tror att kanske strängteorin
    kan komma att bli den överbryggande länken i framtiden.

  4. Tack Annika för svaret; det klargjorde en hel del för mig, men jag är fortfarande så fascinerad över att många experter fortfarande hänvisar till Einsteins ”gamla” relativitetsteori – trots kvantteorin (han var ju ett geni). Det är så spännande med dagens rymdforskning och om (och när) ”strängteorin” verkligen får ett genombrott. Hoppas jag får vara med om det (själv är jag ”bara” en akademisk humanist med stor känsla för rymden…).

  5. Hej Annika,

    Tack för svaret.

    Betyder det (om jag räknat rätt) att jag skulle åka i 4 500 000 m/s eller 16 000 000 km/h om jag stod på ytan?

    Wow!

Comments are closed.