Kratern Stickney, Phobos mest dramatiska ställe, i en bild tagen från sonden MRO för två år sedan. MRO svävade 6800 kilometer ovan månen: nu kommer Mars Express hundra gånger närmare. (Bild: NASA/JPL/U of Arizona)
Klockan 21:55 onsdagen den 3 mars passerar sonden Mars Express bara 67 kilometer ovan ytan på Mars måne Phobos. Målet med besöket är att kartlägga den potatisformade månens inre konstruktion. För att göra det stänger man ner farkostens samtliga datasignaler för att kunna koncentrera sig på en enda fråga – hur mycket rubbas sondens bana av Phobos tyngdkraft? Det rör sig bara om millimeter, uppger ESA, men det ska räcka för att försöka avgöra hur massan är fördelad i den avlånga månen. Är den kanske bara en skrothög till himlakropp? Kan det rentav finnas håligheter inuti den (SR Vetenskapsradion)? Framförallt vill man veta hur Phobos blev en marsmåne: genom att fångas in av den röda planeten eller skapas av resterna efter en asteroidkrock?
Phobofilernas favoritmåne kan bli ett framtida mål för en bemannad Marsresa (New Scientist); innan dess ska den i varje fall få besök av den planerade ryska landaren Fobos-Grunt. Mars Express aktuella besök ingår i en serie av tolv förbiflygningar. Bland arbetsuppgifterna för dessa är att kolla om Phobos växelverkar med solvinden på samma sätt som månen gör. Det är förstås ett jobb för kirunabyggda experimentet Aspera: mer info om det finns hos Institutet för rymdfysik (UNT).
Mer om Phobos-besöket hos ESA, där det dessutom ska livebloggas.
