Rymdteleskopen Herschels och XMM-Newtons nya gemensamma bild av Andromedagalaxen, även känd som M 31. Bild: ESA/Herschel/PACS/SPIRE/J. Fritz, U. Gent (infrarött) ESA/XMM-Newton/EPIC/W. Pietsch, MPE (röntgen)
Tittar du rakt uppåt en mörk kväll kan du med egna ögon se hela 3 miljoner ljusår ut i rymden. Bortom vår egen galax syns vår närmaste och i det långa loppet viktigaste granne, Andromedagalaxen, som en suddig fläck bland nattens stjärnor. Nu har ESA:s rymdteleskop Herschel och XMM-Newton observerat galaxen i långvågigt infrarött ljus respektive röntgenstrålning, och en ny mätning ger hopp om att avgöra Andromedas och vår gemensamma framtid. I bilderna ovan ser Herschelteleskopet kalla moln där nya stjärnor håller på att bildas, medan XMM-Newtons blick fångar den hetaste gasen runt dubbelstjärnor där ena medlemmen är ett svart hål eller vit dvärg. De helt färska bilderna togs under jullovet 2010: större versioner och mer fakta om dem finns hos ESA.
Andromedagalaxen kommer inom några miljarder år att krocka med Vintergatan, tror astronomer som mätt galaxernas rörelse i rymden relativa varandra. Nästa vecka på Amerikanska astronomiska sällskapets vintermöte i Seattle presenteras ny forskning om galaxen som kan avgöra saken, eller i alla fall ge oss bättre koll på Andromedas framtida vandringar. Ett team från USA där svenska Ylva Pihlström ingår har alltså upptäckt den första så kallade metanolmaser i Andromedagalaxen (forskningsartikeln finns på ArXiv.org). Masrar är speciella astronomiska källor vars lägen på himlen kan mätas mycket noggrannt. Så pass, i det här fallet, att galaxens rörelse över stjärnhimlen kan mätas, vilket tidigare bara kunnat göras för två andra närliggande galaxer. Nu kan den göras även för den vackra Andromeda.
