Alla snackar om det mörka flödet

Har kosmologerna upptäckt att universum självt är skevt? Det intrycket fick många av SVT-programmet ’Den kosmiska gåtan’ i Vetenskapens värld nyligen (som går att se på nätet fram till den 24 mars). I veckans Ny teknik skriver Kaianders Sempler om bakgrunden till astronomen Sasha Kashlinskys spännande men inte helt bekräftade upptäckt – ett mystiskt mörkt flöde av universums galaxer.

Vi frågade stockholmsastronomen Michael Blomqvist, som disputerade i våras med en avhandling om avlägsna supernovor och vad de kan säga om hur symmetriskt universums expansion egentligen är.

PA: Det mörka flödet upptäcktes 2008. Är det samma typ av mörker som ligger bakom det här som med den mörka materian och den mörka energin, eller gillar astrofysikerna bara att låta lite mystiska?
– ”Mörkt flöde” är bara det namn som vi använder för fenomenet att galaxhopar tycks röra sig bort från oss i en gemensam riktning med mycket hög hastighet. På motsvarande sätt är ”mörk energi” vårt begrepp för att förklara effekten att universums expansion accelererar. Kosmologer gillar att använda mystiska namn i brist på en fysikalisk förståelse. Huruvida det mörka flödet har en koppling till mörk energi vet man inte idag.

PA: Du har ju forskat om vad supernovor kan berätta om universums storskaliga symmetri. Vad är det bästa beviset just nu för att universum skulle vara storskaligt skevt?
– Blickar man väldigt långt ut ser universum extremt symmetriskt ut, både i den kosmiska bakgrundsstrålningen och i supernovors ljusstyrkor. I vår nära omgivning ser dock universum som förväntat olika ut i olika riktningar, på grund av att materian har klumpat ihop sig till stora strukturer. Det mörka flödet – om upptäckten verkligen stämmer – skulle vara den starkaste indikationen på en skevhet utanför den mest närbelägna delen av universum.

PA: Det mörka flödet skulle alltså bero på delar av universum som ligger liksom utanför det som vi kan se… Hur lyckas du själv tänka på sånt här utan att bli snurrig i huvudet?
– Kosmologi drar begreppet om tid och rum till sin spets! Det kan vara klurigt att skaffa sig en intuitiv bild av universum, men detta bidrar till att göra ämnet så fascinerande. Att det finns en horisont bortom vilken vi inte kan observera i universum, det beror på att signaler från mer avlägsna platser inte har hunnit fram till oss ännu. Hur fysikens lagar ser ut där kan vi alltså inte veta.

Nya mätningar av de föränderliga cepheidstjärnor i spiralgalaxen NGC 5584 har preciserat universums utvidgande och ringat in den mörka energin. (Bild: NASA, ESA, A. Riess/STScI/JHU, L. Macri/Texas A&M, Hubble Heritage Team/STScI/AURA)

Förresten har nya mätningar med Hubbleteleskopet nu kunnat visa att kosmos acceleration inte bara beror på att vi ligger mitt i en ovanligt tom del av universum. Ett team med Adam Riess i spetsen har kunnat precisera Hubble-konstanten som mäter hur snabbt universum utvidgas. Den nya siffran för er kosmologinördar är 73.8 +/- 2.4 – i kilometer per sekund per megaparsek. Med den på plats blir universum ungefär lika bisarrt som förut, men inte mer bisarrt än nödvändigt.