Det är 1998 i Chile och Claes-Ingvar Lagerkvist tar det första fotot av asteroiden som nu äntligen får heta Tjelvar. Asteroiden rör sig relativt stjärnorna och bildar ett smalt streck, som markerades på originalplåten med två tjocka (och här vita) pennstreck. (Foto: Claes-Ingvar Lagerkvist)
Asteroid Tjelvar svävar nu runt bland andra rymdstenar. Namnet blev resultatet av en tävling som utlystes i somras i Visby av Svenska Astronomiska Sällskapet. Vinnarna blev två gotlänningar, Ove Rosvall från Lärbro och Tommy Melander från Visby – som nu alltså fått äran att namnge en asteroid.
– Jag upptäckte den här asteroiden på en bild tagen med ett teleskop i Chile redan 1998, berättar upptäckaren, astronomiprofessor och sommargotlänningen Claes-Ingvar Lagerkvist.
Claes-Ingvar Lagerkvist har redan tidigare namngivit flera asteroider efter kända gotlänningar och gotländska platser. Nu seglar alltså Tjelvar däruppe, tillsammans med tidigare namngivna asteroider som Smaklösa och Babben (läs hans artikel om de svenska asteroiderna i Populär Astronomi 2008/4).
– Vi fick in över dussinet namnförslag, säger Jesper Sollerman, ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet och initiativtagare till tävlingen.
– Det var allt från personnamn, gotländska lokaler och andra förslag som HimlaRauken och Dricku. Vinnarförslaget Tjelvar skickade vi sedan vidare till Internationella Astronomiska Unionen, som formellt beslutar om sådana här saker, säger Jesper Sollerman.
Efter en lång väntan har nu förslaget accepterats.
Enligt Gutasagan var Tjelvar den som först gjorde upp eld på Gotland med resultat att ön kunde hålla sig över vatten både dag och natt.
– Skoj att det var två gotlänningar som kom in med det vinnande bidraget, säger Sollerman, som själv är född och uppvuxen i Visby. Jag har redan gratulerat de båda förslagsgivarna.
Kan man se Tjelvar? Inte så lätt i alla fall. Just nu ligger den i stjärnbilden Cassiopeja, men den är så pass ljussvag att man behöver ett rejält stort teleskop för att överhuvudtaget kunna se den.
Tjelvars är gissningsvis en kilometerstor sten som tillhör rymdstensfamiljen Apolloasteroiderna. Dess bana är avlång – ibland är den dubbelt så långt från solen som vår jord – men ibland kommer den istället mycket närmare solen. Det finns dock ingen risk att den skulle krocka med oss. Det närmaste jorden den kan komma är 10 miljoner kilometer, hela 25 gånger längre bort än månen.
En gotländsk asteroid bland miljontals andra i solsystemet: Tjelvars bana (Diagram: NASA/JPL)
