Vad vet vi om Rysslands nya rymdteleskop? Vi bad Anders Nyholm, amatörastronom, lundastudent och guide på Tycho-Brahe-museet på Ven, att berätta om ett radioteleskop utöver det vanliga.
Sedan Sovjetunionens sammanbrott för tjugo år sedan har det ryska rymdprogrammet mest handlat om rymdstationerna Mir och ISS, navigationssystemet GLONASS och om militära satelliter. Vetenskapliga satelliter har hört till undantagen, men nu planeras allt fler rymdsonder och rymdteleskop. Ett viktigt steg i nytändningen ägde rum måndagen den 18 juli, då en Zenitraket lyfte från Bajkonur i Kazakstan med det ryska radioteleskopet RadioAstron (också kallat Spektr-R) ombord. På ritbordet har RadioAstron existerat i olika versioner sedan början av 1980-talet, och nu finns det på riktigt. Man får en känsla för hur stolta ryssarna är över sitt efterlängtade rymdteleskop då man betraktar den här ordlösa filmen (YouTube).
RadioAstrons antenn, med diametern 10 m, består av 27 utfällbara blad som öppnades utan problem den 22 juli. Teleskopet har placerats i en starkt excentrisk bana runt jorden, med högsta höjd kring 340 000 km och en omloppstid på 7-10 dygn. Projektet kan följas på dess hemsida hos Lebedevs fysiska institut.
Det vetenskapliga programmet är ambitiöst, med inslag av kosmologi och galaxastronomi, studier av svarta hål, det interstellära mediet och stjärnbildning. Ett viktigt mål med RadioAstron är att göra högupplösta observationer genom att låta teleskopet i rymden samverka med radioteleskop på jorden – s.k. interferometri, då man åstadkommer upplösning liknande den som ett teleskop med storlek motsvarande avståndet mellan de medverkande teleskopen skulle ha haft. Som bäst väntas upplösningar på i storleksordningen mikrobågsekunder; tusentals gånger högre än Hubbleteleskopets, fast i radiostrålning. På RadioAstron finns också Plasma-F, ett instrument som skall studera magnetfält och plasma i den interplanetära rymden, och ett tyskt instrument som skall räkna mikrometeoroider. Finland bidrar till teleskopet med delar av radioutrustningen.
Ryssland förbereder ytterligare två nya rymdteleskop. Det ena, kallat Spektr-UF eller World Space Observatory (WSU), skall observera i ultraviolett med en 1,7 m huvudspegel och kommer att skjutas upp tidigast 2012. Det andra, Spektr-RG, skall verka i röntgen- och gammastrålning, och skall skjutas upp tidigast 2013. Tillsammans med rymdsonden Fobos-Grunt, med uppskjutning satt till november i år och mål att föra prover från marsmånen Phobos till jorden, så tyder rymdteleskopen på en ny blomstringstid för rysk rymdforskning.
För västerlänningen finns en källa framför andra till kunskap och nyheter om det ryska rymdprogrammet: Anatoly Zaks fina webbplats Russian Space Web.
Anders Nyholm
