Sverige kan få ett nytt flaggskepp i rymden. På sin hemsida uppmanar nu Rymdstyrelsen svenska rymdforskare att komma med idéer till ett helsvenskt, billigt satellitprojekt. Eller som Rymdstyrelsen skriver ”vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad med små satelliter, som drar nytta av ny teknik för att åstadkomma kostnadseffektiva lösningar för satelliten och dess drift”.
Med detta tycks Rymdstyrelsen göra avsteg från de senaste årens trend att allt mer pengar går till ESA. Svenska satellitprojekt som Prisma, Odin och Smart-1 har sett ut att vara ett avslutat kapitel (tidigare inlägg, Vetenskapens värld, kommentar hos Rymden i dag). Förra rymdministern Maud Olofssons vägledande uttalande 2010 att ”Vi är ett för litet land för att ha ett eget rymdprogram” (SvD) följdes av att Rymdbolagets satellitdivision skänktes bort till tyska OHB.
STEAM: nästa svenska satellit?
(Bild: Stockholms universitet/J. Gumbel)
Vilka satellitidéer kan det bli? Ett förhandstips är klimatsatelliten STEAM som har länge varit påtänkt för att undersöka vattenånga och ozon mellan 5 och 25 kilometer ovan jord (gammal projektbeskrivning hos Stockholms universitet). Projektet gör just nu ett experiment, STEAM-R, till ESA:s framtida satellit Premier (Chalmers, Omnisys). Ett riktigt STEAM-satellit är det fler som förordar: redan 2009 skrev rymdintresserade politikerna Staffan Anger och Betty Malmberg (båda M) en riksdagsmotion om den. I en paneldiskussion i Stockholm förra veckan (inspelning hos Tekniska museet) krävde rymdexperten Sven Grahn att Sverige ska satsa på projekt som ”betyder nåt för mänskligheten”, och nämnde just STEAM som det projekt som han vill att vi ska satsa på. I sin blogg skriver Sven mer om detta.
Eller kanske vill KTH:s Mark Pearce spinna vidare på gammaballongexperimentet PoGOLite eller partikelsuccén Pamela. Jordletaren NEAT, som skulle återanvända formationsflygningsteknik från Prisma, ratades av ESA. Skulle den kunna få nytt liv i helsvensk regi?
En ny svensk satellit skulle kräva nya samarbeten inom svensk industri nu när landets satellitmakare inte längre är koncentrerade hos Rymdbolaget. Hur kommer de att se ut? Vi får återkomma. Mer om möjligheterna, ekonomin och tankarna bakom satellitinitiativet presenteras på en hearing som Rymdstyrelsen anordnar den 11 november.
[…] rymd-debatt Det blir en ny svensk forskningssatellit skriver Popast entusiastiskt. Sven Grahn slår däremot an en ett allvarligare tonläge i Sverige i […]
En liten ”gullig” satellit med hjälp av det förväntade teknikskiftet från ÅAC Microtec och en billig launch mha Virgin(?). Men vad för slag av experiment ska en sådan u eller nano-satellit utföra?
Saxat från Rymdstyrelsens ”projekt-instruktioner”
4.8 Lågkostnadsmotivering (långsiktig)
Här efterfrågas en motivering till varför projektet och andra efterföljande projekt i ett
långsiktigt rymdprogram kan genomföras till låg kostnad. Låg kostnad på lång sikt avser här
ett långsiktigt mål på en bråkdel av dagens projektkostnader, omkring 40 MSEK per projekt
(inklusive uppsändning). Ett pilotprojekt kan överskrida detta mål något, då viss
teknikutveckling kan vara nödvändig i och med det förväntade teknikskiftet.
En komplettering till ovanstående kommentar:
När vi på SSD under hösten 2010 höll på med den sk försäljningsprocessen ”myntade” jag uttrycket ”Olles godispåse” vilket skulle spegla rymdstyrelsens stöd till den nye ägaren av divisionen. Se gärna Olle Norberg uttala sig om det förträffliga idén att sälja SSD. Om man så tydligt stödjer en försäljning i ett Rapport-inslag var min tanke att detta måste följas upp med ett stöd till den nye ägaren, därav ”Olles godispåse”.
Länk till Rapport-inlag från den 4 juli 2010:
http://www.youtube.com/watch?v=B3VAsHwwX8I
Comments are closed.