I nedre vänstra hörnet i den här bilden lyser superstjärnan Eta Carinae, känd för att den skulle kunna bli galaxens nästa supernova. Men nya häpnadsväckande observationer som publiceras idag visar att astronomer ännu inte förstår den.
Carinanebulosan i infrarött ljus, en ny bild från ESO. Spår av Eta Carinaes glansdagar har hittats en bit utanför det här området: se bilderna i pressreleasen hos Hubbleteleskopet. (Bild: ESO/T. Preibisch)
Eta Carinae ligger 7500 ljusår bort i den södra stjärnbilden Kölen och den tros väga över hundra gånger solens massa. Stjärnan blev känd för astronomer under 1800-talet då den under tjugo års tid lyste ovanligt och oförklarligt starkt: år 1843 var det bara Sirius som kunde överglänsa den. Under utbrottet gick stjärnan kraftigt ner i vikt, har senare forskning visat. Den tappade hela tjugo solmassor av gas som bildade en bisarr nebulosa omkring stjärnan (se Lunds observatoriums Eta-sida för fler bilder).
Armin Rest: världsbäst på ljusekon från historiska smällar.Nu har ett forskarteam med tyske astronomen Armin Rest i spetsen lyckats mäta ljuset från det där spektakulära utbrottet för 170 år sedan (bilderna, tagna med flera teleskop i Chile, finns här). De lyckades hitta kvarvarande spår av glansen från den utdragna smällen som reflekterats av stoftmoln mellan oss och Eta Carinae, och alltså tagit längre tid att nå jorden. Fenomenet kallas ljuseko, och har tidigare använts av Armin Rest för att avslöja andra gamla stjärnhemligheter. Ljusekots spektrum visar nu att Eta Carinae må ha lyst kraftigt men den var överraskande sval. Temperaturen var bara 5000 grader, inte ens varmare än solen. Den oväntade temperaturen visar att Eta Carinaes stora smäll skiljer sig från utbrott som man observerat från stjärnexplosioner i andra galaxer och som man antagit var samma slags händelser. Förrförra seklets mesta stjärnsmäll väntar alltså ännu på sin förklaring, men de nya observationerna, som släpps i tidskriften Nature idag (se även ArXiv och Vetenskapsradion), ger nu astronomer chansen att en gång för alla klura ut vad som verkligen hände 7500 ljusår bort när Karl XIV Johan var kung i Sverige.
