Vilken blir Sveriges nästa forskningssatellit? När Rymdstyrelsen överraskade i höstas med att be forskare föreslå billiga, innovativa rymdprojekt kom tolv förslag in, och listan (publicerades i februari). Nu utvärderas förslagen av experter och innan våren är slut kommer de 5 bästa väljas ut, meddelade Rymdstyrelsens Johan Köhler under onsdagen vid Svenska rymdforskarnas samarbetsgrupps årsmöte i Stockholm.
De nya satellitidéerna, som följer svenska framgångar som SMART-1, Odin och Prisma, ska inspirera utbildningsministern Jan Björklund att i regeringens kommande forskningsproposition ge pengar till något av projekten.
Trots att projekten ska vara mycket billiga, under 40 miljoner kronor, finns just nu inga pengar tillgängliga. Rymdstyrelsen tyngs framförallt av avgifter till ESA, där många projekt drar ut på tiden.
– Jag måste gratulera alla forskare för att de tog utlysningen på allvar och undersökte vad som kunde göras, sa Johan Köhler.
Referenskommittén har börjat komma med utlåtanden om förslagens vetenskaplig kvalitet, och väntas bli klar inom under våren. Sedan går 5 förslag vidare för teknisk utvärdering.
De nya satellitidéerna har eggande namn och täcker allt från klimatnyttig atmosfärsforskning till kosmologi, inräknat besök till både Mars och en asteroid. Bland forskarna är det Institutet för rymdfysik i Uppsala och Kiruna som spanat fram förslag, och både kända professorer och färska studenter är bland de som skickat in sina planer. I avståndsordning då, från fjärmast till närmast, här kommer projekten.
HEIMDAL – interferometrisk bevakning av hur ljus från vätgas utvecklades under universums Mörka år (teamledare Jan Bergman, Institutet för rymdfysik, Uppsala). Kan vi se spår av tiden innan universums första stjärnorna kom igång? Svenska succésatelliten Odin gjorde ett försök. Kanske har HEIMDAL en chans.
SPHINX – Segmenterad polarimeter för högenergisk röntgenstrålning (Mark Pearce, KTH). Mark Pearces ballongexperiment PoGOLite kom aldrig iväg till rymden sommaren 2011. Dess tilltänkta uppföljare polariserad röntgenstrålning kommer bland annat att upptäcka om strålningen från gammablixtar är polariserad, något som kan vara avgörande för att förklara varför de lyser som de gör.
CHEOPS – satellit för att karakterisera exoplaneter (René Liseau, Chalmers). Ett litet rymdteleskop med 40 cm spegel ska göra detaljerade observationer av kända exoplaneter. Det är ett samarbetsprojekt med Schweiz rymdcentrum i Lausanne, som även ligger bakom den planerade rymdskrotsstädsatelliten CleanSpace One.
Lyckas idén om asteroidsonden METAL? (Bild: J.-E. Wahlund/IRF)
METAL – en interplanetär mikrosond till en magnetiserad M-klass-asteroid (Jan-Erik Wahlund, IRF Uppsala). Vissa asteroider är rena metallklumpar i rymden. METAL blir den första rymdsond att besöka en sådan för att fota och undersöka hur den växelverkar med solvinden.
Talaee (Foto: Uppsala U)MINIONS – nanosatelliter som ska undersöka Mars jonosfär (Omid Talaee, Uppsala universitet). Projektet har tagits fram av en grupp av mastersstudenter i Uppsala.
SELMA – avslöjar månvattnets ursprung (Stas Barabash, IRF Kiruna). Det finns spår av vattenånga på månen, men hur skapas den? Nu kanske vi får svar.
Greta – en interplanetär undersäkning av solvinden och månens omgivning (Mats André, IRF Uppsala).
Alfvén – utforskar småskalig struktur i auroran. (Hans Nilsson, IRF Kiruna).
Tor – en rymdfarkost för att studera hur elektromagnetisk energi sprids i solvinden och jordens yttre magnetosfär (Andris Vaivads, IRF Uppsala).
STRÖMMAR – upplösta observationer av magnetfält över många skalor i auroraområdet (Nickolay Ivchenko, KTH).
MATS – vågor i mesosfären mäts i synligt ljus (Jörg Gumbel, Stockholms universitet). Vågorna 80 kilometer upp i atmosfären skapar nattlysande moln och har global verkan. Men hur funkar de?
SIW – vindar i stratosfären (Donal Murtagh, Chalmers). Hur blåser vindarna i stratosfären? Infrarött ljus ska avslöja dem.
Vilket projekt skulle du vilja veta mer om? Vilken tror du Jan Björklund kommer att vilja ge pengar till?
Jag saknar Sydsverige, Lund och LTH i första hand, i ”katalogen”. Är vi underkända eller vad handlar det om?
Det är tydligen bara dessa förslag som kommit in till Rymdstyrelsen. Lunds rymdforskare satsar redan stort på GAIA, det kanske räcker. De tre anställda på IRF Lund kan dessutom vara med i några av projekten: jag har bara sett namnen på projektledarna.
Comments are closed.