Felisa Wolfe-Simon vid Mono Lake där de arseniktåliga bakterierna hittades. Foto: Henry Bortman

I december gick NASA ut med en nyhet som skulle kunna betytt mycket i jakten på utomjordiskt liv. Bakteriet GFAJ-1 kunde ersätta fosfat i sitt DNA med arsenik, och Andrej Kuutmann skrev ett gästinlägg om saken. Nu kommer två forskningsartiklar i tidskriften Science som bekräftar att bakteriet är speciellt, men tillbakavisar det där med DNA:et. Vetenskapsradion har en bra rapport och tipsar dessutom om forskarnas, tidskriftens och NASA:s svar på frågor i USA Today om hur det kunde ha gått såhär. Meningarna går isär och alla är inte riktigt nöjda.
Gjorde astrobiologen Felisa Wolfe-Simon och hennes kollegor fel? Kan vi lita på forskningsresultat som publiceras? Liksom med neutrinerna som skulle ha färdats snabbare än ljuset men inte gjorde det var forskarna kanske aningens för ivriga att berätta om vad de trodde att de sett.
Men på ett sätt funkar det bra att göra så. Andra forskare blir taggade och vi andra får reda på sanningen mycket snabbare än vi annars hade gjort. Lite grann som Higgs-upptäckten på CERN, där två helt åtskilda team jobbar på samma fråga, fast i det här fallet inför öppen ridå.
De kaliforniska bakterierna är trots allt fortfarande As-coola, menar Julia Vorholt och Tobias Erb från ett av forskarteamen som nu studerat dem.
– Att lära sig om hur organism lyckas hålla arsenikhalten i cellen låg är fascinerande och kommer att berätta för oss om de extrema förhållandena där liv ändå är möjligt, skriver de ett mejl till USA Today.

Finns det fler rymdnyheter som behöver en uppdatering? Bläddra gärna tillbaka i Populär Astronomis nyhetsflöde och föreslå något så kollar vi upp det.