Inför Astronomins dag och natt #3: Rymdspiral visar upp svensk stjärnforskning

Vad kunde passa bättre inför Astronomins dag och natt – och regeringens forskningsproposition – än en riktigt spännande svensk astronominyhet? Säg hej till den otroliga spiralen runt röda jätten R Sculptoris!

Astronomer – bland de ett gäng svenska forskare – har upptäckt en otrolig spiralnebulosa runt den röda jättestjärnan R Sculptoris. Upptäckten, som är det första riktigt oväntade fyndet som gjorts med nya teleskopet ALMA i Chile, avslöjar en dramatisk period i stjärnans liv för 1800 sedan då den under 200 års tid tappade sina yttre lager i sällan skådad takt. Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

Historien om spiralen kan du läsa i pressmeddelandet hos ESO (med en massa bilder och filmsnuttar), hos Uppsala universitet, samt på Cassiopeiabloggen, TT/DN och SR Ekot.

Vi tog ett snack med två av astronomerna bakom upptäckten, Matthias Maercker vid Bonns universitet och Sofia Ramstedt vid Uppsala universitet.

PA: Sofia, minns du vad du tänkte när det gick upp för dig att det verkligen var en spiral runt stjärnan?
– Ja, jag tänkte att det var väldigt spännande! Det är inte första gången en spiral upptäckts runt en röd jättestjärna, men det är första gången man hittar en spiral tillsammans med ett skal. Liknande skal finns runt ett knappt tiotal jättestjärnor och det har pågått forskning i nära 30 år, framför allt i Sverige, för att försöka förstå hur dessa skal kan uppstå. Tack vare de detaljerade observationerna kan vi nu för första gången följa vad som har hänt sedan skalet en gång bildades längst in vid stjärnan.

Grattis på en fantastisk och snygg upptäckt, Matthias! Vad tror du vi kommer att se när ALMA kikar på andra liknande stjärnor?
– Det finns inte så många stjärnor som har sådana här runda skal, endast uppemot 10. Det finns nog en chans att vi upptäcker en liknande spiral kring någon av dessa, och det skulle vara väldigt spännande att kunna se det fler än en gång.

Hur såg det hos stjärnan när spiralen skapades för 1800 år sedan?
– Spiralen skapas kontinuerligt och finns alltid där, säger Matthias. Hur stark den lyser beror på hur mycket massa stjärnan förlorar vid en given tidpunkt. För 1800 år sedan, strax innan stjärnans termiska puls skapade det yttre skalet, tappade den massa i så låg takt att man förmodligen inte hade sett spiralen med dagens teleskop, inte ens ALMA. Vi kommer dock så småningom försöka hitta spiral även utanför skalet, vilket kommer att kunna berätta om tiden strax innan 1800 år sedan.

PA: De stjärnor ni studerar är liksom bilder på hur solen skulle kunna utvecklas i framtiden. Hur hanterar du den tanken utan att bli helt snurrig?
– Jag blir inte alls snurrig av den tanken, säger Sofia. Jag tycker det är fantastiskt roligt att få forska på något som så många tycker är så fascinerande. Håller man på med astronomi tillräckligt länge vänjer man sig vid tanken på att man susar fram på en pytteliten boll i rymden – eller så kanske tanken fanns där i huvudet redan innan!

I nästa nummer av Populär Astronomi skriver Sofia om röda jättestjärnor och hur hon, Matthias och de andra i teamet forskar kring dem och vad de betyder för stjärnor, planeter och liv i galaxen. Läs också intervjun med Lars-Åke Nyman i Populär Astronomis septembernummer. Han är med i teamet och jobbar i Chile med just ALMA. Läs även vår intervju med röd jätte-experten Susanne Höfner och artikeln som hon skrev 2007 om Solens lysande framtid.

Vill du se R Sculptoris med egna ögon på Astronomins dag och natt? Det är faktiskt möjligt. Sett från södra Skåne syns stjärnan ynka 2 grader över horisonten under en kort tid kl 01 på morgonen.