Vad ligger bakom de allra kraftigaste explosionerna i universum? Gammablixtar är redan kända för att vara de mest extrema kosmiska smällar. Men bland dem har astronomer sett några som forskarna undrat om de var något helt annat.
Den 27 april 2013 upptäcktes för första gången den första superljusstarka gammablixt på relativt nära håll, ’bara’ 3,6 miljarder ljusår bort av rymdteleskopen Fermi och Swift. Nu har ett astronomteam vid forskningsinstitutet DARK i Köpenhamn lyckats bevisa vad som låg bakom superblixten: en exploderande stjärna.
Rymdteleskopet Fermi överraskades av gammablixten mellan Stora björnen och Lejonet den 27 april. (Bild: NASA/DOE/Fermi LAT)
Tidigare har vanliga gammablixtar kunnat förknippas med supernovor, gjorde superblixtarna också det?
Med i blixtsnabba forskarteamet från Danmark: Antonio de Ugarte Postigo
Svar ja, förklarar Antonio de Ugarte Postigo, medlem i forskarteamet som vi fick tag på när han var på sverigebesök.
– Gammablixtar har setts på långt håll med energier på 10 eller 100 gånger högre än vanliga gammablixtar. Det här är första gången vi ser en supernova från en superljusstark gammablixt, säger han.
Gammablixtar som denna tros uppstå när en tung stjärna exploderar och dess kärna kollapsar till ett svart hål. Teorin verkar hålla även för superblixtarna, men exakt varför de lyser så starkt än ännu inte klarlagt.
Som bäst lyste aprilblixten så pass starkt att den hade kunnat ses med fältkikare (magnitud 7), och amerikanske amatören Patrick Wiggins i Utah lyckades faktiskt fota den redan 20 minuter efter att rymdteleskopen larmat om den (Sky & Telescope).
Medan den bleknade tävlade även svenska observatörer om att mäta upp den. Amatörastronomerna Mats Johansson, Lars Hermansson och Patrick Holmström vid Sandvretens observatorium utanför Uppsala var på hugget och tog bilden till höger redan under första dygnet. Tecken på supernovan kunde skönjas först efter 12 dagar, bland annat i bilder tagna med Nordiska teleskopet NOT på La Palma av studenter på observationskurs vid Onsala rymdobservatorium under ledning av Jesper Sollerman, också medlem i det danskledda forskarlaget.
Forskningsartikeln på ArXiv.org
Supersmäll från en stjärna: ljuset från gammablixten den 27 april hade tagit 3,6 miljarder år att resa hit. (Bild: Mats Johansson, Lars Hermansson och Patrik Holmström)
