Abell 1689 är en rymdklassiker, en av de vackraste svärmar av galaxer på himlen. Nu har Hubbleteleskopet gjort den bästa bilden hittills av galaxhopen, och den är spektakulär.
Massor av galaxer – och ännu mer mörk materia – i Abell 1689 skapar en två miljoner ljusår bred lins i rymden, 2,2 miljarder ljusår bort. Klicka för att se i större format. (Bild: NASA, ESA, Hubble Heritage Team (STScI/AURA), J. Blakeslee (NRC Herzberg Astrophysics Program, DAO) och H. Ford (JHU))
Abell 1689 är också en välkänd gravitationslins. Massan i hopen, med alla galaxer och tillhörande mängder av osynlig mörk materia, böjer ljusstrålarna från galaxer ännu längre bakom den, och resultatet är förvrängda och uttänjda bilder som bildar märkliga bågar runt bildens mitt.
Med de nya Hubble-bilderna, tagna i olika nyanser av synligt och infrarött ljus och som tillsammans bildat färgbilden ovan, har forskare bland annat kunnat kartlägga gigantiska mängder av klothopar som finns runt omkring hopens galaxer. Här uppskattar man att det finns nästan lika många stjärnor i klothopar, små täta, urgamla samlingar av uppemot 10 000 stjärnor, som i en hel Vintergata. Och ännu så vet astronomer inte riktigt hur sådana hopar bildas.
Läs mer om bilden hos ESA:s Hubblesajt
Kan man själv se sådana galaxhopar i hemmateleskopet? Abell 1689 får bli en (rejäl) utmaning till våren, då den ligger i den just nu alltför solbelyst stjärnbilden Jungfrun. Att fota galaxhopar är inget för nybörjare, men förmågor som nyazeeländaren Rolf Wahl Olsen har lyckats med 1689 och svenske Lars Zetterlund imponerar med en bild på Abell 2218.
