ESA:s nya sond Plato, med sina 34 små rymdteleskop, ska leta nya jordar runt närliggande stjärnor. (Bild: ESA)
Plato, en rymdsond med hela 34 precisionsteleskop ombord, ska leta jordstora planeter runt närliggande solar. Under onsdagen meddelade ESA att Plato valts som Europas nästa mellanstora rymdprojekt (mer hos ESA; Rymdkanalen). Sverige ingår, och valet innebär en rejäl skjuts för svensk forskning om exoplaneter.
Stockholmsastronomen Alexis Brandeker leder det svenska deltagandet i Plato. Han gläds över en ny tid för svensk forskning om exoplaneter.
Alexis Brandeker– Forskare i Sverige kommer för första gången vara inblandade i frontlinjen av exoplanetstudier. Det är ett enormt lyft för forskningsområdet. Med Cheops och Plato så kan vi hålla oss sysselsatta till minst 2030.
ESA:s mindre planetletare Cheops sänds upp redan 2017, följt av Plato 2024. Sverige är också med i kartläggningsprojektet Gaia, som sändes upp i december och som också kommer att kunna hitta nya planeter.
Sveriges mest konkreta bidrag till sonden blir två filter som sitter på sondens två ”snabbaste” teleskop, som kommer att mäta stjärnytors rörelser för att bestämma deras egenskaper.
– De tar en bild var 2,5:e sekund, istället som för övriga 32 teleskop bara var 25:e sekund.
Man kommer även bidra med förberedande forskning, som att karakterisera stjärnor och planetsystem för att hjälpa till med att definiera observationsstrategier, t ex när man ska välja ut vilka stjärnor som är värda särskilt stor uppmärksamhet.
Att ha så många teleskop på en och samma satellit låter som en rejäl utmaning. Men det finns styrka i att ha så många, menar Alexis.
– Det är mest fördelar i form av en enorm redundans. Om några teleskop eller detektorer inte överlever så är det inte hela världen. Den främsta utmaningen som kommer av många teleskop och många detektorer är nog den stora datamängden som genereras, vilket gör att man inte kan ladda ner allt, bara ca 13 gigabyte per dag. Det måste göras ett urval av vad som är viktigt, eller så processar man också data ombord.
Plato kommer att hitta och undersöka små planeter runt närliggande stjärnor med samma metod som tidigare sonder som Kepler och Corot. Med den så kallade passagemetoden mäter man hur ljuset från en stjärna ändras när planeten passerar framför den. Tusentals nya planetsystem kommer att hittas – då kan vi svara på frågan om hur vanligt vårt solsystem egentligen är – och hundratals närliggande planeter i jordens storleksklass. Om det finns en jorden 2.0 därute borde Plato alltså kunna hitta den. Först då kan man satsa med andra teleskop på att leta spår av liv.
Mer läsning: ESA:s Plato-sida och forskingsartikel med projektbeskrivning för Plato
