Christer Fuglesang, föreståndare för KTH:s nya rymdcenter, leder den nya EU-satsningen. (Foto: KTH)Den 23 maj invigs KTH:s nya Rymdcenter med Christer Fuglesang som föreståndare, och en av NASA:s mest namnkunniga astronauter håller tal. Men bakom kulisserna pågår diskussioner som kan vara ännu mer spännande – och som kan innebära nya, stora, europeiska rymdinvesteringar i Sverige.
När EU satsat på rymdforskning och rymdteknik har Sverige fått för lite av kakan. Men nu när Europas gigantiska satsning Horisont 2020 drar igång – med hela 80 miljarder euro att investera i forskning och innovation – ska det bli ändring på det. Det är just den före detta astronauten Christer Fuglesang, nu verksam vid KTH, som leder satsningen. Hans mål: att Sverige ska nästan fördubbla vad landet får ut av EU:s rymdforskningsmedel, från 2,2 till 4 procent.
Sedan i december har Sveriges rymdintressenter – från astronomer till satellitbyggare, småföretag till Rymdbolaget SSC – diskuterat vilka projekt som förtjänar att satsas på. Den 4 juni ska Fuglesang och några kollegor åka till Bryssel för att lobba svenska beslutsfattare, och nu den 23 maj ska de bestämma vad de vill ha. Diskussionerna hålls i anslutning till den ”Rymddag” som högskolan ordnar i samband med invigningen (se programmet).
Susan Helms och Jim Voss håller fortfarande rekordet för den längsta rymdpromenaden någonsin, nästan 9 timmar. Voss är huvudtalare när KTH Rymdcenter invigs den 23 maj. Evenemanget sänds live på www.rymdcenter.kth.se. (Foto: NASA)Jämfört med EU:s tidigare forskningssatsningar flyttar Horisont 2020 (som kallas Horizon 2020) fokus från grundforskningen mot innovationer som kan påverkar folks liv – och tjäna pengar. Det är också statens innovationsmyndighet Vinnova som nu hjälper både forskare och industrin att komma igång med att skapa de internationella samarbeten som kan få stöd inom Horisont 2020, och från Vinnova fick också Fuglesang och KTH medel för att koordinera Rymdsveriges idéer.
Vilka projekt kan vara aktuella? Bland de nuvarande förslagen återfinns en uppgradering av raketbasen Esrange, kartläggning av farligt rymdskrot och rymdstenar i omloppsbana, lättviktiga material för satelliter, hur långvarig viktlöshet påverkar kroppen, nya sätt att använda satellitdata för att studera klimat och väder, nya sätt att undersöka vattenånga i atmosfären, och bättre beredskap för potentiellt farliga solstormar.
Vinnova har mer om Horisont 2020. EU har också information om föregångaren FP7:s rymdsastningar.
