Landskapet på Mars ser ju alldeles utomjordiskt ut. Men ibland känner man ändå igen sig i bilderna från sonden MRO och strövaren Curiosity. Kan Mars och jorden vara så annorlunda egentligen?
Bäckraviner, torra fåror i Mars bergssluttningar, har fascinerat planetvetare ända sedan bildflödet från sonder som Mars Reconnaissance Orbiter, MRO, började år 2006.
De påminner om raviner på jorden där vatten forsar, ibland eller alltid, och ristar ut mönster i stenar, grus och jordmån. Kunde de marsianska ravinerna också bero på vatten som ännu dyker upp i flytande form på Mars? Kunde vattnet i sin tur innebära hopp om liv?
Torrt förvandlingsnummer: bäckraviner på Mars skapas av torris, inte bäckar. (Bild: NASA/JPL-Caltech/Univ. of Arizona)
Tyvärr inte, säger en ny studie som publicerades i tidsriften Icarus majnummer.
Ett amerikanskt forskarlag lett av geologen Colin Dundas har detaljstuderat bilder från MRO. Forskarna kunde följa hur ravinernas utseenden förändrades med tid. De började ana ett mönster som inte hade med vatten att göra, utan med koldioxid, CO2.
Bäckravinerna bytte skepnad inte under sommaren, då vattenis i gruskorn hade kunnat smälta. Istället ändrades deras utseenden under vintern då temperaturen var tillräckligt låg för att kolsyrefrost eller torris bildas.
– Så sent som för fem år sedan trodde jag att ravinerna på Mars pekade på aktivitet hos flytande vatten. Vi fick sedan in långt fler observationer, och när vi började se mer aktivitet och få kläm på när fårorna bildades och förändrades kunde vi också se att aktiviteten sker på vintern, säger Colin Dundas i NASA:s pressmeddelande.
Situationen är ännu mer deprimerande för den som hoppas på vatten. Forskarna tror att koldioxid, som det finns gott om på Mars, kan förklara fårornas förändringar långt tillbaka i tiden. Vatten behövs bara inte för att förklara hur Mars bergsluttningar ser ut, och annat bevis för flytande vatten saknas också.
Ung krater på Mars med ett blött förflutna. (Bild: NASA/JPL/UofA for HiRISE)Det låter såklart trist. Inget vatten finns längre att hålla eventuella marsianer vid liv.
När försvann då vattnet från Mars yta? Hur pass nyligen kan det ha runnit vatten där? I våras kom den svenska marsvetaren Andreas Johnsson med kollegor med ett fynd som tyder på att det trots allt inte var så länge sedan.
I en namnlös krater (se bilden intill) hittade de former i MRO:s satellitbilder som de kände igen från miljöer på Svalbard, saker som bara vatten hade kunnat skapa. Men kratern själv är ny, och skapades uppskattningsvis så sent som för 200 000 år sedan.
– Det troligaste är att vattnet kommit från snösmältning, då förhållandena för snö varit gynnsamma. Detta kan ha skett eftersom Mars polaxel lutade mer då än den gör idag, säger Andreas Johnsson i pressmeddelandet från Göteborgs universitet. Forskningsartikeln hittar du här.
Trött på nyhetstorka och torka i nyheterna? Solsystemets motsvarighet till glassbilen, kometerna, är tacksamt aktuella.
Se upp under veckan som kommer för nya spännande bilder från sonden Rosetta. Den 6 augusti kommer hon fram till kometen C-G:s märkliga kärna, som vi rapporterade förra veckan (för det senaste, följ Rosetta-bloggen och Solsystemets historia).
Sedan i oktober är det sedan Mars tur för ett rekordnära kometbesök då kometen Siding Spring kommer förbi den 19, dagen efter Astronomins dag och natt. Denna gång blir det ingen kraschlandning men enligt det senaste från NASA:s rymdsond Swift bär kometen på massor med vatten.
Läs våra tidigare rapporter om bäckraviner och vatten på Mars: från 2011, 2007 och 2006, samt vår intervju med Andreas Johnsson från 2010.
