Rosettas första otroliga bilder på en ”mycket märklig” kometkärna

ESA:s sond Rosetta har tagit en spektakulär animerad bild av kärnan i kometen som kallas Chury, 67P, C-G eller kort och gott 67P/Churyumov-Gerasimenko. Rosetta tog bilderna 12000 kilometer från målet, närmare än jordens geostationära satelliter, och den 6 augusti är den framme. Men ESA får nu kritik från rymdentusiaster för att sondens bilder inte görs tillgängliga för allmänheten i realtid.

Så snurrade kometkärnan under 12 timmar den 14 juli. Rosettas första rörliga bild på himlakroppen som den kommer att sällskapa med under resten av 2014. (Bild: ESA/Rosetta/MPS för OSIRIS-teamet, MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/ INTA/UPM/DASP/IDA; DLR har de enskilda bilderna)

De nya bilderna visar upp kometkärnan, målet för 10 års rymdfärd. Snart ska Rosetta få kartlägga den mystiska himlakroppen från en bana bara 100 kilometer över ytan. I november skickas landaren Philae ner och mänsklighetens första kometlandning blir ett faktum. Rosetta åker sedan med kometen in mot solen. Allt medan ytan värms upp kommer både kometforskare – bland dem de svenska teamen i Uppsala och Kiruna – och allmänheten få upptäcka helt nya saker om hur kometer funkar.

Kometer är rester från solsystemets början. De bär på is och grus som lossnar när kärnans yta värms upp av solen. Is, gas, grus och stoft bildar en vidsträckt koma runt kärnan. Tack vare solvinden bildas en miljoner kilometer lång svans.

Kärnan hos Chury påminner om en gummianka, eller kanske ett stentroll. Extremt konstig, kan tyckas, men det är inte första gången som en så oplanetlik syn möter en kometsond.

Det nya stentrollet är lika stor som som kometen Wild 2 (nedan t h) och mindre än Halley (ovan t v). Kometkärnors olika utseende enligt flera rymdsonder. Montage: Emily Lakdawalla

Kometen 67P/C-G är den åttonde som fått besök av en rymdsond från jorden. Dessa förbiflygningar har visat att kometkärnor kan se mycket olika ut. De behöver definitivt inte vara runda. Ett exempel är komet Hartley 2 som ser ut som en jordnöt. Kometen Halleys kärna har också två lober.

Forskare misstänker att många kometkärnor bara är löst sammansatta samlingar av stenblock och grus. Kometkärnan kan ha skapats såhär när två mindre kroppar helt sakta kolliderade, för kanske miljarder år sedan när solsystemet var ungt.

Andra tror att det är kometens egna utbrott av aktivitet, fysiska slitningar och tyngdkraftens påverkan som skapar olika utseenden. Chury har kanske sett såhär ut länge – eller så är formen resultatet av den senaste i en lång rad förvandlingar.

Hans Rickman och Björn Davidsson vid Uppsala universitet är medlemmar i teamet bakom bilderna, som tagits med Rosettas ena kamera OSIRIS. Vi tog kontakt med Hans och Björn precis när de nya bilderna hade släppts.

– Jämfört med dem man tidigare har sett är det här en mycket märklig kometkärna. Den är uppenbarligen sammansatt av minst två delar av jämförbara storlekar. Även om tidigare avbildade kärnor kan ha samma natur, så är det här första gången som dubbelstrukturen framträder riktigt tydligt, säger Hans Rickman.

Vad säger då kometernas jordnötter, potatisar och gummiankor till kärnor om deras ursprung och framtid? Hans Rickman och Björn Davidsson är överens om att det är det för tidigt att svara på.

– Det är just vad vi diskuterar, och som vi hoppas att våra bilder – och allt annat från Rosetta-äventyret – till slut ska kunna besvara. Fast som vanligt kommer säkert nya frågor också att ställas, säger Hans Rickman.

I november kommer Rosettas landare ner på kometkärnans yta. (Bild: ESA/C. Carreau)

Bilderna läcktes på nätet redan för några dagar sedan på den franska rymdstyrelsen CNES hemsida, i ett nyhetsinslag som nu tagits bort. Detta ledde till klagomål från rymdentusiaster – se tyska amatörernas öppna brev – över att ESA inte släpper obehandlade bilder från Rosetta till allmänheten i realtid. Andra rymdprojekt, som NASA:s Cassini och Curiosity, är frikostiga med sina bilder. ESA svarade på sin Rosetta-blogg att den restriktiva bildpolicyn finns för att forskarteamen, bland dem Hans och Björn, får första tjing. Forskarna som arbetat med sondens instrument, i vissa fall i decennier, får därmed företräde till de största upptäckterna.

– Vi i OSIRIS-teamet är mycket begeistrade över vad våra bilder och filmer tycks visa – och upprörda över att de har läckts till media under loppet av våra interna diskussioner, säger Hans Rickman.

Diskussion om ESA:s bildpolicyn lär fortsätta. Men det kommer också spänningen nu när Rosetta kommer nära inpå kometkärnan som nu blir solsystemets nyaste superkändis.

Läs mer om bilderna på ESA:s Rosetta-blogg och hos DLR. Läs också artikeln om Rosetta i Populär Astronomi 2014/1 eller läs vår specialbilaga om Rosetta. Rapporter direkt från kometforskningsfronten får du på Björn Davidssons blogg Solsystemets historia – nu med ett nyttigt sakta i backarna-inlägg om de nya bilderna.