Ute i solsystemet pågår ett fantastiskt vetenskapligt äventyr som handlar om solsystemets ursprung för 4,5 miljarder år sedan: sonden Rosettas möte med den fascinerande kometen Churyumov-Gerasimenko. I november släpps landaren Philae ner på kometen – och nu har landningsplatsen utsetts. Krysset markerar stället!
Den 11 november landar vi på en komet: ESA har valt plats J på kometkärnans huvud för landaren Philae. Klicka för att zooma in ännu ett snäpp. (ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)
Mänsklighetens första landning på en komet ska ske på en relativt platt ställe på kometkärnans ”huvud”. Den lilla himlakroppen, som är ungefär lika bred som Södermalm i Stockholm, har formen av en badanka, något som ännu väntar på en förklaring.
Bäst av 5 på kortlistan blev plats J på kometens huvud. Backup är plats C på komet C-G:s andra lob. (Bild: ESA / Rosetta / NavCam / Emily Lakdawalla)
Platsen har valts framför allt för att den är väl upplyst, och det går att navigera landaren dit. Bara några hundra meter från platsen finns två märkliga runda gropar med platt botten som kanske är aktiva områden på kometens yta.
Redan nu visar bilder från Rosettas kameror att kometen är aktiv. Från halsen mellan kometens två delar släpps damm och gas ut mot rymden. Det är just sådana utsläpp som skapar kometers vackra svansar, och nu är vi där och kan studera i detalj exakt vad som händer.
Läs mer om landningsplatsen hos ESA.
Svenska forskare är djupt inblandade i Rosetta. Läs Björn Davidssons blogginlägg om de 5 kandidatplatserna. Under Astronomins dag och natt den 18 oktober håller han föredrag i Uppsala om Rosetta och hennes komet. Den 25 november i Stockholm gästar Anders Eriksson Svenska Astronomiska Sällskapet i Stockholm med det allra senaste från Rosetta och den historiska landningen.
