PopAst-bloggen 10 år: ett decennium då universum blev allt mer spännande

På 10 år, sedan denna bloggs första inlägg den 10 december 2004, har rymden förändrats helt.

En svensk har åkt till rymden, Pluto blev dvärgplanet, vi fick reda på att vår galax kryllar av planeter som liknar vår, stora framsteg har gjorts i forskningen om varför vårt universum ser ut som det gör, nya otroliga sonder och teleskop har kommit igång, och den mörka materian, svarta hål och den mörka energin blir lite mindre gåtfulla för varje år som går.

Nu är det också lättare att hänga med i flödet av rymdnyheter. Sociala medier har gjort det lätt att dela med sig och vanliga medier har hakat efter: vill man så behöver man inte missa stora händelser på himlen, bland rymdsonderna eller inom forskningen. Här har vi bevakat rymden på olika sätt: ömsom hungrigt jagandes efter det allra senaste, ömsom reflekterande och granskande.

Här kommer nedslag i varje år av bloggens historia hittills, med bilder, citat och länkar.

2004: Allt börjar i Andromedagalaxen

Mystiska jättestjärnhopar i Andromedagalaxen handlade första blogginlägget om, ett medvetet val av en lite udda rymdnyhet som jag hittade i forskarnas guldgruva ArXiv.org. Nuförtiden tror man att granngalaxen ärvt dessa märkligt stora stjärnfamiljer från andra, små galaxer som fallit in och sedan länge smält in i sin nya omgivning.

2005: Det nya solsystemet tar form

Nu vänder det upp och ner i vårt solsystem: en ny planet, stor som Pluto, upptäcktes. Det var 2005 som Eris, som hon sedan kom att kallas, upptäcktes långt ut i solsystemet. Året därpå röstades Pluto bort som planet men sedan dess har vi blivit allt mer hemma i vårt nya solsystem, fullt av dvärgplaneter och andra spännande himlakroppar.
Läs även: 2004 MN4 aka Apophis, den mest hotfulla asteroiden hittills, Dramatiska händelser i det unga solsystemet

2006: Christer intar rymden

Christer Fuglesang tar Sverige till rymden för första gången. Blogginläggen från den tiden speglar samtiden: massmedial bevakning kompletteras av en talför bloggosfär. Nya skribenter skriver allt mer på bloggen: Kambiz Fathi syns mest när man bläddrar tillbaka men vi har varit hela 14 stycken totalt som skrivit här.
Läs även: Pluto bortröstad, Sveriges första supernova upptäckt, Fyrfaldigt världsrekord avklarat, men är det så viktigt? – om Anoussheh Ansari, Mörk materia finns på riktigt

2007: Vintergatan får en spännande ny framtid

Om ett par miljarder år går Vintergatan samman med Andromedagalaxen. Nyheten slog ner som en bomb och förändrade vår framtid i rymden: det finns otroliga skeenden att vänta i vår framtid som vi inte får missa ens om vår egen planet inte längre går att bo på.
Läs även: USA spårar rymdskrot från sprängd kinesisk satellit, Gliese 581c, en ’beboelig’ exoplanet

2008: Hopp om liv spirar

Enceladus tar plats som solsystemets mest spännande måne. Den har inte bara geysrar och varmt vatten – Enceladus är också skitsnygg. Nya bilder från sonden Cassini hade en självklar plats på bloggen. Jakten på liv i solsystemet har förändrats: sonder, strövare, och landare satsar allt på att få Mars att berätta om liv har funnits där tidigare. Samtidigt ger jordens mest extrema varelser nytt hopp om att liv skulle kunna finnas på månar som Europa, Titan och Enceladus.
Läs även: Första främmande solsystem på bild, Rymdtåliga djur blev världsnyheter, men inte i Sverige, Blogginlägget som blev samtidskonst, Stjärna som passerar svart hål blir aldrig sig lik

2009: Exoplaneter hittas överallt

Jorden är inte ensam. Det började faktist redan innan rymdteleskopet Keplers bravader. Exoplaneter upptäcktes på löpande band och med tiden blev det tydligt att det finns massor med små, steniga planeter i vår galax som skulle kunna likna jorden. Tanken om att liv verkligen finns överallt i universum spirade under det Internationella Astronomiåret 2009.
Läs även: Regeringen backar och satsar åter på Ariane, Världens teleskop öppnar för alla i april, Nu släpps resultaten som den mörk materia-paparazzin ville åt

2010: Satellitstrul väcker debatt

Under de senaste 10 åren har tidningarna skurit ner på vetenskapsjournalistik samtidigt som bloggar och sociala medier växt. Detta når en kulmen när de svenska satelliterna Mango och Tango for till rymden från en rysk rymdbas under kompakt medieskugga och under 2010 duggar också mediekritiska inlägg tätt. Rymdbolaget säljer sin satellitdivision för en enda krona.
Läs även: Rymdteleskopet Kepler har hittat hundratals planetkandidater runt andra stjärnor, Riktig vetenskapsman uttalar sig om utomjordiskt liv. Gäsp!

2011: Stjärnfallsskådning blir folknöje

Vad gillar du mest att läsa, du som klickat och googlat dig hit? Allra populärast är våra tips om himlens mest synliga, mest spännande och vackraste fenomen: förmörkelser, supermånar och stjärnfall. Vårt näst mest kommenterade inlägg hittills var det om det oväntat spektakulära meteorregn draconiderna 2011.
Läs även: Snabbare än ljuset? Forskare dividerar om neutrinerna i Gran Sasso, Det blir en ny svensk forskningssatellit, Jesper Sollerman föreslår en Astronomins dag, En komet kommer lastad med vatten

2012: Venus vinner allas hjärtan

I sociala medier nådde kampen mellan vetenskapen och pseudovetenskapen en topp under 2012. Det var året som jorden skulle gå under, enligt de som övertolkat mayaindianernas tideräkning. Vårt mest besökta inlägg alla kategorier handlade om just den fiktiva planeten Nibiru och 2012-ryktena. Men det var kanske också året då astronomin återtog allmänhetens förtroende, i samband med Venuspassagen den 6 juni och den första Astronomins dag och natt i oktober.
Läs även: Alfa Centauri har en planet, Tiangong 1 är Kinas bemannade rymdstation, Bekräftat: så skapades månen

2013: Hot från rymden tas på allvar

Rymden får lite respekt. Supermeteoren över ryska Tjeljabinsk visar att mänskligheten har faktiskt astronomiska hot att handskas med. Solstormar seglar upp som ett problem medan solens klimatpåverkan skrivs ner. Den svenska rymdverksamhet börjar åter tas på allvar: Riksrevisionen sågar svensk rymdverksamhet, och detta leder fram till regeringens stora rymdutredning som pågår just nu.
Läs även: Så ser du komet ISON på himlen: 5 tips, Observatoriemuseet läggs ner vid årsskiftet, IPCC: Solen tittar mest bara på när klimatet förändras

2014: Kosmos blir större

Vi ökar vår bevakning – till hela multiversum. Forskarna hade visst fel som trodde att de upptäckt gravitationsvågor från big bangs första bråkdelssekund. Men kosmologen Max Tegmark gjorde succé med sin bok Vårt matematiska universum och övertygade till och med finansministern om inflationsteorin. Ok, det var ett av våra aprilskämt, men de senaste tio åren har övertygat oss att världsalltet är långt mer spännande än vi tidigare föreställt oss. Och det är precis som det ska vara.
Läs även: Rosetta-äventyrets höjdpunkt: nu landar vi på kometen!, MATS är Sveriges nya forskningssatellit – kikar på nattlysande moln med start redan 2017, Punkbandet IRON hyllar astrofysiken

Så gjorde vi

Bloggen började under namnet ”astromalte” hos tjänsten Blogger. Jag var ny som nyhetsredaktör för Populär Astronomi och ville prova på att samla nyhetsuppslag. Även idag dyker många nyheter även upp i tidningen Populär Astronomi tillsammans med artiklar som ibland börjar som blogginlägg. Så småningom bäddades in bloggen (i ett iframe) i tidningens hemsida popast.nu. År 2008 flyttade vi både sajten och bloggen över till ett webbhotell hos Loopia och där är vi fortfarande. Vi har publicerat hela 1 931 stycken inlägg med 761 olika ämnestaggar – från sajtens första sida kan du bläddra bland ämnen. De gamla inlägg går fortfarande att läsa. Många bilder som varit knasiga länge är nu återställda och en del länkar och språkfel har vi också rättat i efterhand. Vi är 14 stycken som skrivit här. Vi som är mest aktiva idag är Tobias Albertsson, Emma Hällbacka, Anders Nyholm och Robert Cumming. Johan Kärnfelt har skrivit inlägg i tre särskilda serier om astrohistoria: Strövtåg på himlavalvet, Katalogaria och Astronomer på himlen.
Och allt betalas av er som prenumererar på Populär Astronomi, var och en medlemmar i Svenska Astronomiska Sällskapet. Tack så här långt: nu siktar vi mot 2024!

Bilder ovan: 2004: Nial Tanvir, Mike Irwin och Avon Huxor, 2005: Samuel Oschin Telescope, Palomar Observatory, 2006: NASA, 2007: J. Dubinski/CITA, 2008: NASA/JPL/SSI, 2009: ESO/L. Calçada, 2010: SSC/OHB Sweden, 2011: NASA/JPL, 2012: NASA/SDO/HMI, 2013: amatörfilm sammanställd hos RT.com, 2014: ESA/Plancksamarbetet