Se geminiderna 2014: 7 tips för dig som vill se årets häftigaste stjärnfall

Redo att frysa lite för vetenskapen och för att uppleva stjärnhimlens magi? Nu kommer meteorregnet geminiderna och det ser ut att bli ett riktigt bra år. Här kommer våra bästa tips: med en liten tävling mot slutet!

1. Sök upp den mörkaste himmel du kan. Visst är det viktigt att känna sig säker i mörkret. Men kom så långt ifrån gatlampor och annat störande ljus som du bara kan. Ta med dig en kompis eller sök upp din närmaste astronomiförening.
För att skåda meteorer, allt du behöver är ögon, tålamod och en klar himmel. (Bild på perseiderna: NASA/JPL)
2. Rensa i almanackan för de bästa nätterna. Årets geminiderna når sin kulmen på kvällen den 14 december 2014, men kvällarna före och efter har du också goda chanser att se stjärnfall. Redan nu kan enstaka meteorer dyka upp på himlen men showen blir bäst under helgen den 13-15. När ska man titta? Meteorerna blir fler under kvällarnas lopp men blir svårare att se när månen kommer upp. Redan vid mörkrets inbrott är det värt att titta, och för varje dag är månen mindre i vägen.
3. Mulet? Beställ hem en tidning eller titta på tv istället. För att skåda meteorer genom moln behöver du ett saftigt radioteleskop. Om vädret sviker kan du istället kura ihop med Populär Astronomis späckade decembernummer eller kolla på Neil deGrasse Tyson i Cosmos i SVT.
4. Tacka Tvillingarna – men titta inte på dem. Geminiderna kallas så för att meteorernas snabba streck på himlen ser ut att strömma ut från stjärnbilden Tvillingarna, eller Gemini på latin. Men strunt i stjärnkartan: titta bara upp eller dit himlen är mörkast. Då har du bäst chans att se något häftigt.


Lika stor som Rosettas komet: så tror astronomerna att geminidernas källa, asteroiden Phaethon, ser ut. Bild: M. Ansdell m. fl. (2014)

Rosetta tog denna bild på kometen 67P/C-G den 20 november. Slöjor av grus och damm som blänker i solljuset har precis slängts ut från ytan. Bild: ESA/Rosetta/NAVCAM
5. Gruskorn från en deltidskomet. Meteorer som geminiderna skapas när gruskorn i rymden faller ner och förångas i atmosfären, uppemot 10 mil ovan jord. Astronomer tror att dessa pyttesmå stenar har tidigare slängts ut i rymden från Phaethon, en märklig himlakropp som ser för hela världen ut som en asteroid, men som för cirka tusen år fick ett ordentligt utbrott som skapade geminiderna. Kopplingen upptäcktes faktiskt av den svenske astronomen Bo Gustafson 1989 (läs hans forskkingsartikel om det här).
6. Rosetta visar upp början på gruskornens rymdresa. Varje meteor som du ser är slutet på en lång rymdresa som började med en smutsig isboll med konstig form. Som den underbara kometen C-G som sonden Rosetta just nu bevakar: se bilden. Den senaste forskningen visar också hur geminidernas asteroid Phaethon ser ut – bilderna ovan är från en forskningsartikel av Megan Ansdell med kollegor – och pekar på att meteorströmmen kan ha skapats när en större kropp splittrades och kom bort från asteroidbältet.
7. Räkna, rapportera – och tävla! Det är kul att räkna meteorer, och det är ännu roligare att göra det på ett vetenskapligt sätt. Det behövs bara att du också håller koll på hur pass ljusa stjärnor som syns från din observationsplats och hur mycket av himlen som du överblickar. Räkna, önska – och vinn. Vi skänker en årsprenumeration på Populär Astronomi till de första tre som rapporterar ett ZHR-värde från Sverige under 12-15 december. Visst är du med? Här förklaras det hur du räknar ut nyckeltalet från det du ser – eller använd bara Paul Schlyters enkla webbformulär. Du kan antingen skicka din rapport till oss på adressen redaktion@popast.nu eller, ännu bättre, registrera dina mätningar hos den Internationella meteororganisationen. Lycka till!