Himlens just nu ljusaste planeter, Venus och Jupiter, kommer 30 juni att passera mycket nära varandra på himlen. Sett från jorden blir vinkeln mellan de två planeterna mindre än månens skenbara storlek. Här följer några frågor och svar om hur och när Venus och Jupiter passerar förbi varandra på den ljusa sommarhimlen och hur man bäst får syn på dem. Planetmöten av detta slag är bland det tjusigaste man kan se för blotta ögat!

201506nk_venus_jupiter_hor1aVenus och Jupiter sedda från Norrköping kring månadsskiftet. Tråden med de större symbolerna visar Venus rörelse på himlen, tråden med de mindre Jupiters. Bilden ger en uppfattning om hur planetmötet kommer att se ut från Sveriges sydligare delar. Illustrationen kommer från Astroinfo.se. (Bild: André Franke)

1. Vad har Jupiter och Venus för sig?
Under försommaren har vi på skymningshimlen kunnat se Jupiter och Venus närma sig varandra och 30 juni blir det skenbara avståndet mellan planeterna som minst. Venus, vår inre grannplanet i solsystemet, står på himlen alltid i närheten av solen. Jupiter, med sin bana utanför jordbanan, kan däremot röra sig himlen runt och synas mitt emot solen. Det kallas opposition och Jupiter stod i opposition 6 februari. Nu närmar sig de båda planeterna solen på himlen, och 26 augusti kommer Jupiter att stå på andra sidan solen sett från jorden. Litet tidigare, 15 augusti, kommer Venus att stå på hitsidan av solen. När den snabba Venus nu drar förbi den långsammare Jupiter på himlen får vi chans att njuta av två ljusa planeter på samma, lilla fläck av himlen.

2. När syns de som närmast varandra?
Planeterna står som närmast varandra under morgontimmarna den 30 juni, men står vid tillfället under horisonten i Sverige. Venus och Jupiter passerar då endast 0,35 grader från varandra. Från 28 juni till 2 juli står planeterna inom 1 grad från varandra.

201506nk_venus_jupiter_binDenna schematiska bild visar Venus som stillastående på himlen i mitten av bilden. Jupiters position relativt Venus visas under dagarna kring månadsskiftet. Synfältets diameter är 5 grader, ungefär ett fältkikarsynfält. Illustrationen kommer från Astroinfo.se. (Bild: André Franke)

3. Hur ser man dem bäst?
Medan den sydsvenska natten såhär års ger ett dunkel som gör stjärnorna synliga har nordligaste Sverige midnattssol. Venus och Jupiter är de planeter som vanligtvis är ljusast på himlen och det hjälper oss att få syn på dem, fast det kan kräva litet hjälpmedel. I Sveriges sydligare delar kan man se planetparet för blotta ögat i väster efter att solen gått ned. Sett från Malmö den 30 juni går solen ned kl. 21:55, medan Venus går ned kl. 23:40. Vid 23-tiden bör de två planeterna synas mot skymningshimlen. Fri horisont skadar inte och en liten fältkikare förstärker upplevelsen. Redan i Svealand börjar det bli svårare att se planeterna för blotta ögat; från Stockholm sett står Venus och Jupiter mycket lågt i väster vid 23-tiden. Från Östersund går solen ned kl. 23:12, medan Venus går ned kl. 00:14, och det blir mycket svårt att få syn på Venus för blotta ögat så lågt mot den ljusa himlen. I nordligaste Sverige är det midnattssol och dagsljus dygnet runt. Under så ljusa förhållanden är en lösning att rikta ett teleskop mot planetparet. Det lilla avståndet mellan dem gör att de ryms i samma teleskopsynfält, och har man inställningscirklar på sin teleskopmontering eller en goto-montering är planeterna lätta att hitta dagtid. Se upp och rikta inte teleskopet mot solen!

4. Hur ofta blir Venus och Jupiter så pass närgångna?
Venus och Jupiter kommer varandra närmare än 2 grader på himlen ungefär en gång om året. För tillfället är vi gynnade och nästa snävare närpassage sker redan i slutet av augusti 2016, lågt på skymningshimlen. Innan dess kan man kring 26 oktober 2015 på morgonkvisten se Jupiter och Venus bilda en snäv triangel tillsammans med Mars, i öster före soluppgången.

5. Varför ser de lika stora ut?
Inte nog med att Venus och Jupiter syns nära varandra på himlen, av en tillfällighet ser planeterna för närvarande lika stora ut sett från jorden. Vid tillfället för närpassagen på himlen har båda planeterna den skenbara storleken 32 bågsekunder (alltså ungefär hälften av vad blotta ögat förmår upplösa). Det beror på avstånd och storlekar. Venus befinner sig på 77 miljoner kilometers avstånd från jorden. Jupiter befinner sig på 909 miljoner km avstånd, alltså knappt 12 gånger längre bort. Samma förhållande gäller mellan planeternas storlekar; Jupiter är knappt 12 gånger större än Venus. Alltså får vi se jätten Jupiter och den mer beskedliga Venus synas som lika stora, för ett tag.

6. Får de inte besök snart?
Venus och Jupiter har studerats flitigt på närmare håll och de många rymdsonder som hittills besökt planeterna får snart efterföljare. I december 2015 kommer den japanska sonden Akatsuki att närma sig Venus, efter att ha misslyckats att gå in i bana runt planeten 2010. Planen är att gå in i bana runt Venus och bland annat undersöka om aktiva vulkaner finns på planeten.

Bild: NASA/JPLJuno närmar sig Jupiter. Bild: NASA/JPL

Rymdsonden Juno sköts upp 2011 av NASA och kommer fram till Jupiter juli 2016, där den ska lägga sig i bana runt jätteplaneten och studera dess atmosfär och närmaste rymdomgivning. Den europeiska jupitersonden JUICE har uppskjutningen planerad till 2022. Ombord kommer bl.a. de svenska mätinstrumentet PEP och RPWI att finnas med, för att studera flöden av partiklar runt Jupiter respektive plasmamiljön runt rymdsonden.

7. Skymmer aldrig planeter varandra?
Jo, men sällan. Att månen ofta ockulterar (skymmer) stjärnor och planeter på sin vandring över himlen beror inte minst på dess stora skenbara storlek, en halv grad. Planeterna är skenbart mindre än månen och rör sig långsammare över himlen, men det händer att de ockulterar varandra. Oftast är Venus inblandad som den ockulterande planeten. Senast var 1818, då Venus ockulterade Jupiter. Ingen känd observation av den händelsen finns. Nästa gång en planetockultation sker är det också Venus som ockulterar Jupiter, 22 november 2065. Det kommer att ske nära solen på himlen och kräva ett teleskop för att gå att se överhuvudtaget.

Ytterligare planetgrafik för svenska horisonter finns hos André Franke. Mer information om planeternas lägen och synlighet finns hos Paul Schlyter som skriver Stjärnhimlen på nätet. För säsongens himmelstips, gå till Astrokonsult av Staffan Söderhjelm.

1 KOMMENTAR

Comments are closed.