En solstorm fick skulden för störningar i flygtrafiken över södra Sverige under onsdag eftermiddag den 4 november.
Flygledningen fick under eftermiddagen problem med sitt radarsystem, rapporterar bland andra Ny Teknik. Enligt Luftfartsverkets pressansvarig Per Sjöberg, som intervjuades av Expressen, kunde landets radaranläggningar inte leverera data till ledningscentralen. I ett pressmeddelande tillskrevs problemet solstorm.
Enligt Sjöberg är det första gången som solstormar skylls för att ha drabbat den svenska flygtrafiken på detta sätt, och inga liknande problem rapporterades från andra länder.
De kraftigaste solstormar är ett välkänt hot mot tekniska system på jorden och i omloppsbana, och i Sverige arbetar bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med att förbereda för framtida problem. Tidigare har inte radarsystem för flyget uppmärksammats som ett särskilt sårbart område.
Just nu är det visserligen aktivt på solen. Tidigt under eftermiddagen den 4 november kom en explosion från solfläcksområdet 12443 som skapade en relativt stark solflamma (Space Weather Live) och en så kallad koronamassutkastning. Amerikanska vädertjänsten NOAA släppte också ett antal varningar under onsdagen. Men risken för att radiokommunikationer skulle slås ut – ett så kallat radio blackout – bedömdes vara låg.
Radarsignalerna skulle kunna ha påverkats av förändringar i jordens jonosfär, den laddade övre delen av atmosfären, 60 kilometer och uppåt. Radioastronomen Tobia Carozzi vid Onsala rymdobservatorium förklarar att tillfälliga skikt i jonosfären kan uppkomma i samband med solstormar eller meteornedslag. Så kallade e-skikt ligger bakom fenomenet att FM-radioapparater får in avlägsna radiostationer.
– Det blir som en metallisk spegel som reflekterar radarsignalerna, berättar han.
Radarexperten Gudmund Wannberg vid Institutet för rymdfysik i Kiruna förklarar hur flygplan spåras med hjälp av så kallad passiv radar. Ett flygplan räknar ut sitt läge med hjälp av positioneringssatelliterna i GPS och transpondrar ombord på planen skickar signaler som rapporterar till flygledningen (läs mer på Flightradar24). GPS-beräkningen kan i princip slå fel vid ovanliga störningar i jonosfären som en solstorm skulle kunna orsaka, menar han.
– Kanske informationen från flygplanens transpondrar var oriktig, föreslår Gudmund Wannberg.
Men solfläcken 12443 och dess solflamma, var det de som satte radarsystemet ur spel? Mätningar av magnetfält från Kiruna och Lycksele pekar på störningar under eftermiddagen, men inget stort, berättar Wannberg. En expert som verkar förvånad är Henrik Lundstedt, rymdfysiker vid IRF och en av landets främsta experter på solstormar och deras påverkan. Citerad i Expressen säger han att den inte var så kraftig. Att att en mindre solflamma kan ge så kraftig effekt tycker han är ”intressant”.
Vi ringer upp Luftfartsverket. Vilka system var det som påverkades, undrar vi, och vem gjorde tolkningen att det var en solstorm? Per Sjöberg vill inte svara och ber oss att återkomma.
– Jag kan inte säga nånting egentligen. Idag har vi startat en utredning, och det kommer väl att ta några veckor, säger han.
Du kan läsa våra tidigare artiklar om kraftiga solstormar och vad de kan ställa till med. Vill du hellre bara begrunda solens mäktiga och just nu stormiga yta så rekommenderas NASA:s nya häftiga Ultra HD-film från solsatelliten SDO.
