Det supertunga svarta hålet i mitten av vår galax Vintergatan har en dold talang – att accelerera kosmiska partiklar. Det är slutsatsen som forskarna bakom gammateleskopet HESS i Namibia har dragit, efter att ha studerat mätningar från teleskopet gjorda mellan 2004 och 2013.

© Dr Mark A. Garlick/ H.E.S.S. Collaboration
Så skapas gammastrålning av kosmiska partiklar i galaxens mitt – i alla fall enligt rymdkonstnären Mark Garlick. © Mark A. Garlick/ H.E.S.S. Collaboration

Energiska kosmiska partiklar är svåra att spåra men astronomer tror att de flesta som når jorden skapas i galaxens mest extrema miljöer: omgivningarna runt exploderade stjärnor, pulsarer och supernovarester. De nya observationer kan lösa mysteriet om de allra mest energiska partiklarna. Partiklarna med energier som man mäter i petaelektronvolt (PeV) – alltså runt tusen miljarder gånger mer än till exempel en elektronerna som skapar norrsken på jorden – har hittills gäckat astrofysiker.

Nu har HESS sett gammastrålning som pekar ut en särskild plats i galaxen som källa för dessa partiklar: Vintergatans mitt. Där lurar ett supermassivt svart hål, som gammastrålningens egenskaper pekar ut som partikelaccelerator. Inte vilken som helst heller: den verkar kunna accelerera protoner till 100 gånger högre energier än jordens vassaste partikelaccelerator, LHC vid CERN i Schweiz.

 

Foto: Gerard Fontaine/HESS
Ett av gammateleskopen som utgör HESS i Namibia. (Foto: G. Fontaine)

Är det verkligen det svarta hålet som accelererar partiklarna så effektivt, och exakt hur gör det det? För svar på dessa frågor hänvisar forskarna till framtidens teleskop. Stora internationella samarbetet CTA (Cherenkov Telescope Array), där också svenska forskare från Stockholms universitet och Linnéuniversitet ingår, planerar nästa generationens gammateleskop efter HESS. Och radioastronomer med hjälp av det kommande radioteleskopet SKA (där Sverige också är medlem) hoppas spåra de extrema magnetfält som tros ge partiklarna en rejäl skjuts ut i rymden.

Läs mer om upptäckten i forskningsartikeln i Nature eller pressmeddelanden från Witsuniversitetet i Sydafrika.