I sommar flyger en än en gång en gigantisk rymdballong från Esrange utanför Kiruna. Denna gång med vässad teknik, ett nytt namn – och ett alldeles särskilt bidrag som valts av svenska skolbarn.

PoGO+ heter det uppiffade experimentet som ska leta energisk strålning från rymden, berättar projektledaren Mark Pearce vid KTH för Populär Astronomi.
– PoGO+ är en uppgraderad version av PoGOLite. Vi har bytt ut detektor och elektroniken för att uppnå väldigt mycket bättre prestanda för mätningarna.

Bild: ESO
Mål för PoGO+: Krabbpulsaren, pricken i mitten av Krabbnebulosan. (Bild: ESO)

År 2013 klarade ballongprojektet PoGOLite en två veckor lång flygning från Sverige till Norilsk i norra Ryssland, men bara under de första två dagarna kunde mätningar göras. Nu inför årets flygning har Pearce och hans team gjort om hela konstruktionen för att försäkra att teleskopet funkar som de ska.

– Vi hoppas att det blir immunt mot de tekniska fel som drabbade oss 2013, säger han.

Jätteballongen, som blir lika stor som stockholmslandsmärket Globen, sänds upp tidigast den 1 juli.

Mark Pearce och hans team vill sparka igång ett nytt forskningsfält genom att mäta polariserad röntgenstrålning från ett av Vintergatans mest spännande himlakroppar, pulsaren i mitten av Krabbnebulosan i Oxens stjärnbild. Pulsaren föddes i en supernovaexplosion som kunde skådas från jorden år 1054. Genom att mäta ljusets polarisering kan astronomer få ett helt nytt sätt att förstå hur pulsaren lyser.

– Vi vill precisera vår mätning av Krabbans polarisering. Dessutom borde vi med bättre statistik kunna se hur polariseringen förändras med pulsarens fas, det vill säga kunna separera signalen i delarna som kommer från pulsaren respektive nebulosan, säger Mark Pearce.

Snart på ballongfärd: PoGO+-gondolen genomgår tester på Esrange. (Foto: Mark Pearce)
Snart på ballongfärd: PoGO+-gondolen genomgår tester på Esrange. (Foto: Mark Pearce)

Efter PoGOLite och nu PoGO+ hoppas forskarna att detta nya sätt att se på universum får en fortsättning i omloppsbana. Det internationella projektet Xipe, ett rymdteleskop för just polariserad röntgenstrålning, kan komma att sändas upp 2025 – om ESA väljer det över planetprojektet Ariel och plasmaexperimentet Thor.

PoGO+ har också sällskap på sommarens ballongresa – en del av nyttolasten har bestämts helt av svenska skolbarn. Deltagarna i en tävling som ordnats av Vetenskapens hus i Stockholm fick välja vad de ville skicka upp med ballongen, så länge det skulle rymmas i en 30-centiliters PET-flaska.

Vad skulle själv ha skickat upp? Vinnarna valde inte att konkurrera med KTH med experiment, utan istället att se vad som händer när man skriver ner sina känslor och låter dem sväva högt över marken. Vetenskapens hus har mer om förslagen från klass 5 på Sattajärvi skola utanför Pajala, och eleven Nea Alas Gustafsson i klass 5A på Vallåsskolan i Halmstad.

– De har redan fått besked eftersom de måste skicka sitt föremål till Esrange så snart som möjligt, berättar Tanja Nymark på Vetenskapens hus.

PoGO+ anländer med lastbils till rymdbasen Esrange inför sommarens ballongresa. (Foto: Mark Pearce)
PoGO+ anländer med lastbil till rymdbasen Esrange inför sommarens ballongresa. (Foto: Mark Pearce)

2 KOMMENTARER

  1. […] Uppdraget för PoGO+ är att mäta polarisation hos röntgenstrålningen från Krabbnebulosan. Vid mätning av polarisationen får vi veta i vilken riktning som röntgenvågorna svänger. Detta kan ge nya kunskaper om strukturen och magnetfältet inuti Krabbnebulosan. Vår atmosfär hindrar röntgenstrålning från astronomiska objekt att nå jordytan, därför hjälper det att observera från en ballong på hög höjd. Det våglängdsintervall som PoGO+ observerar ligger runt 0,1 ångström, vilket brukar kallas hård röntgenstrålning. Som jämförelse ligger det synliga ljuset mellan 4000 och 7000 ångström. När resultaten från PoGOLite Pathfinder publicerades underströk forskarlaget att polarisationen hos hård röntgenstrålning från Krabbnebulosan inte studerats förut. Från PoGOLite-observationerna drog man slutsatsen att den polariserade röntgenstrålningen troligen kommer från pulsarens närhet. […]

  2. Não acho que o título do seu artigo corresponda ao conteúdo lol. Brincadeira, principalmente porque fiquei com algumas dúvidas depois de ler o artigo.

Comments are closed.