Färjekarlen Karon brukade på grekiska vaser ofta avbildas iklädd ibland annat en mössa. Även hans namne, månen Charon, har tydligen en liten hatt. En röd sådan. Men vad beror det på och vad kan det säga om vårt eget ursprung?

Rymdfarkosten New Horizons har nu i över ett år skickat hem en massa fina foton från vårt solsystems ytterkant. De tydliga bilderna på Pluto och dess månar har spridits över hela världen. Tack vare dessa högupplösta bilder har forskarna kunnat förstå än mer om hur miljön långt därute ser ut och fungerar.

Plutos måne Charon är kall. Riktigt kall. Runtomkring 260 minusgrader vid dess nordpol för att vara exakt. Charons nordpol är dessutom röd. Området däromkring har fått smeknamnet Mordor Macula, efter det förfärliga landet Mordor från J.R.R. Tolkiens böcker om Sagan om Ringen.

Charon med sin röda nordpol. Källa: NASA/JHUAPL/SwRI
Charon med sin röda nordpol.
Källa: NASA/JHUAPL/SwRI

Men varför är området rött? Forskarna är ännu inte helt säkra, men det senaste rönet pekar på att det rör sig om frusen metangas. Denna metangas har slungats ut från Plutos atmosfär och hamnat på Charon. På grund av kylan har den där frusit och med tiden brutits sönder av rymdstrålning. Därefter har metanmolekylerna bildat nya och längre organiska molekyler, kallat tholin, som har en rödaktig färg. Där ligger de nu, ihopklumpade till ett cirka tre decimeter tjockt och rött istäcke.

– Vem hade kunnat tro att Pluto var en graffitti-konstnär som spraymålat sin kompanjon med röd färg över ett område lika stort som New Mexico? Varje gång vi utforskar så finner vi nya överraskningar, säger Will Grundy, en av de personer som jobbar med att undersöka materialet New Horizon skickat hem.

Spänningen över detta istäcke ökar dock i och med att det kan hjälpa forskarna i den eviga frågan om vårt eget ursprung. Långa, organiska molekyler är nämligen grundbyggstenen för att liv ska kunna uppstå, som vi känner till det. Förenklat behövs det bara att man häller lite vatten på de långa, frysta molekylerna, aminosyror tillkommer och det kan uppstå liv.

Detta skulle kunna förklara livets uppkomst på jorden via det att isiga kometer slagit ned här, fyllda med just det ingredienser och molekyler som behövs för liv. Det fordrar dock att kometen verkligen landar på ett ställe med gynnsamma förhållanden som passar molekylerna. Varm och vått var det som gällde här på jorden i så fall.

En dag, långt i framtiden, kanske det även går att resa till Pluto för att kunna studera himlakroppen och dess månar närmare. NASA har gjort en video som visar hur en sådan landning hade kunnat se ut inifrån rymdskeppet.

Källa: NASA