Idag, strax efter 13:20 svensk tid, landade Rosetta slutligen på komet 67P Churyumov-Gerasimenko och avslutade således sitt mer än 12 år långa uppdrag som kometjägare och -kretsare. Allting gick enligt planerna och Osiris-kameran fortsatte att fotografera kometytan nästan in i det allra sista.
Den 27 september började man långsamt styra ned Rosetta i en snävare, spriralformad omloppsbana kring kometen och igår kväll började den egentliga nedstigningen till Sais; Rosettas sista viloplats. Sais är ett område på 67P som präglas av isblock och sjunkhål och i Egypten utgör det den ursprungliga fyndplatsen för Rosetta-stenen och således blir Sais en passande plats för Rosettas försiktiga krash.
Många är de människor som under årens lopp arbetat med Rosetta och Philae på olika sätt och Gabriella Stenberg-Wieser vid IRF i Kiruna, som hoppades att deras mätinstrument skulle få förbli aktiva så länge som möjligt under landningen:
– En sak som vi i Kiruna är nyfikna på är om några solvindsjoner reflekteras mot kometytan och kommer tillbaka. Vi vet att det händer på månen (fast man inte trodde det innan vi mätte det) och vi undrar om det fungerar på samma sätt med en komet. säger Gabriella. Vid IRF i Kiruna och i Uppsala har man dessutom hållit rymdvakor för Rosetta.
Säkerligen ägnar många, både forskare och alla vi som genom åren följt Rosettas och Philaes öden och äventyr, en sentimental tanke åt att det hela till slut har nått sin ände, men helt över är det definitivt inte för som tidigare nämnt har Rosetta hunnit samla in så pass mycket data om 67P att man vid IRF kommer att ha flera år av analyser framför sig.
Du behöver inte ha följt ESAs underhållande tecknade serie om Rosetta och Philae för att kunna se sagans lyckliga slut: Rosetta och Philae är på sätt och vis återförenade och kommer att tillbringa resten av sina dagar på komet 67P. Här kommer sista delen.
