På måndag eftermiddag och kväll den 14 november 2016 kommer månen att se liiite större ut en vanligt. Supermåne heter det – himlens samtidigt minst upphetsande och ändå mest givande fenomen.
(Minst upphetsande? Därför att skillnaden mellan en vanlig fullmåne och en supermåne är för liten för att uppfatta med ögat och hjärnan – astronomen Angel Lopéz-Sanchez skriver riktigt bra om detta på sin blogg. Mest givande? För att vår otroliga, vackra, pålitliga måne är alltid super – och om den luras ibland är det bara att kapitulera.)
Våra tips för maxad månskådning får du nedan.
1 Pricka in månuppgången. Månen ser som störst ut på himlen när den är full, när den ligger närmast jorden, och (på grund av den kända månillusionen) när den syns strax ovanför horisonten. På måndag får vi allt på en gång. Månen går upp i nordost – sett från Stockholm blir det 16:03 (Luleå 15:12, Östersund 15:58, Göteborg 16:34, Malmö 16:37). Det sker just efter fullmåneögonblicket 15:22, och mindre än tre timmar efter månens perigeum, dess närmaste punkt till jordens mitt. Månen fortsätter att vara stor och vacker under hela natten, men lite mindre super. Den åker hela tiden lite längre bort från jordens mitt, och solen slutar lysa på dess högerkant.
2 Njut av storleken – om du kan. Senaste gången månen var såhär nära vid fullmåne var året 1948. Nästa gång blir 2034. Det finns skäl att uppskatta ögonblicket, även om storleksskillnaden är knappt märkbar. Ingen firade för övrigt supermånar 1948: termen uppfanns av astrologen Richard Nolle först på 1980-talet. Det är inget ovanligt med supermånar – i år har vi närgångna fullmånar som kvalar in den 16 oktober, den 14 november och den 13 december.
3 Tänk på att månens storlek beror på hur långt den är ifrån just dig. På Internet lanseras supermånen som ett globalt fenomen, men det är inte riktigt sant. Under en helnatt med månen ligger den närmast dig när den är som högst på himlen, och längre bort när du ser den vid horisonten. Den aktuella supermånens viktigaste ögonblick – när månen är som närmast jordens mitt och när den är som mest upplyst av solen – syns inte från Sverige. Därför är månskivan störst på himlen runt midnatt natten mot tisdag. För Sverige blir dessutom supermånen den 2 januari 2018 marginellt större, just därför att månen är närmast just när et är natt hos oss. Och hur stor är skillnaden i storlek då? Månbredden blir en trettiondedel större (3 procent) än den kommer att vara under som bäst vid nästa normala fullmåne den 12 januari 2017. André Franke har skrivit en utmärkt artikel på Astroinfo.se om de svenska supermånarna och varför NASA:s alla uppgifter inte stämmer för alla här.
4 Tänk på rymdens ellipser. Superkändisarna Isaac Newton och Johannes Kepler var först med att lista ut hur man kan beskriva himlakropparnas rörelser med enkel matematik och en enda kraft, gravitation. Elliptiska banor är solsystemet och på annat håll är naturliga, vanligt förekommande och stabila över lång tid. Månens bana är aningen avlång, vilket gör att den varje månad svänger runt oss med avstånd på mellan 36 260 (perigeum – supermånevarning alltså) och 40 540 mil (aka apogeum).
5 Uppskatta att du bor just här. Gillar du supermånar så ska du inte flytta till Neptunus. Dess största måne Triton är avvikande på många sätt, men dess bana är en så gott som perfekt cirkel. Varje full Triton är alltså exakt lika stor som den förra.
Är supermånar farliga? Svaret är inte entydigt nej. Enligt den senaste forskningen (artikel i Nature Geoscience i september; notis i Nature News) är de största jordbävningarna vanligare när jordklotet påverkas som mest av månen och solens dragningskraft – just när det är fullmåne eller nymåne. Så ja, risken för stora jordbävningar är högre än vanligt vid supermånar, men även vid alla nymånar och fullmånar, det vill säga varannan vecka.
Som källor har jag använt bland annat NASA:s sida om supermånen, Astroinfo.se:s månadsguide för november och Paul Schlyters Stjärnhimlen på nätet.
