Sonden ExoMars Trace Gas Orbiter levererade i dagarna sina första bilder från sin nya bana kring vår Mars, skriver ESA i ett pressmeddelande. Förhoppningsvis får vi med mätningar från sonden svaret på frågan huruvida metangas förekommer på vår grannplanet. Just metangas kan nämligen påvisa geologisk aktivitet, men även eventuell förekomst av liv.

För några veckor sedan lades sonden ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO), ett samarbetsprojekt mellan europeiska ESA och ryska Roscosmos, i en ny omloppsbana kring Mars. Ombord på sonden finns fyra instrument; två spektrometrar, en neutrondetektor samt en färg- och stereokamera, CaSSIS. De nya bilderna är tagna med just CaSSIS under de första nya testerna av instrumentet.

På bilden ser vi ett fyra mil långt band över kratern Korolev ligger på planetens norra hemisfär. Den är döpt efter Sergej Korolev,  den legendariske rymdingenjören bakom Sputnik och Jurij Gagarins rymdfärd. Längst kraterns utkanter breder istäcken ut sig. Bilden är uppbyggd av tre separata bilder tagna i olika färger. Testet är ett bevis på att tekniken fungerar som den skall.

Korolev-kratern på Mars norra hemisfär, avbildad med instrumentet CaSSIS ombord på ExoMars TGO. Klicka för att se i storformat hos ESA. Bild: ESA/Roscosmos/CaSSIS.

Sondens huvuduppdrag är dock att studera spår av olika gaser som utgör mindre än en procent av Mars atmosfär. Forskarna väntar med särskild spänning på mätningar av eventuell metangas. Metan och liknande gaser bildas här på jorden dels av geologisk aktivitet, dels av mikrobiskt liv. Om sonden finner sådana gaser skulle det kunna förändra vår förståelse för planeten, oavsett gasernas ursprung.

Bild: ESA/ATG medialab
ExoMars-projektet består av flera delar. Sonden TGO tittar ner redan nu. En strövare, Mars 2020 Rover, ska leta efter spår av liv i Mars yta. Projektets testlandare, Schiaparelli, kraschade dramatiskt mot Mars 2016.  Bild: ESA/ATG medialab

Gaserna observeras genom att instrumenten tittar på hur solljus absorberas av molekyler i planetens atmosfär, berättar forskningsledaren Håkan Svedhem för The Guardian. På så sätt kan forskarna detektera gas med en noggrannhet av en på tio miljarder molekyler, berättar han vidare.

Om det skulle visa sig att metangas förekommer, men att ursprunget är geologiskt, så skulle detta ändå vara ett tecken på flytande vatten under Mars yta. Även detta skulle vara goda nyheter för de forskare som söker efter liv på Mars, skriver The Guardian.

Vill du läsa mer om metanmysteriet på Mars? Populär Astronomi har tidigare rapporterat om strövaren Curiositys eggande metanmätningar, och i PA 2013 nr 3 skrev Mikael Lerner om gåtan i artikeln Finns det fisande kossor på Mars?

Ännu mer om Mars – varför den är så olik vår andra favoritplanet, jorden – lär vi få när Astronomins dag och natt firas den 29 september 2018. Årets firande har tema Röd planet, blå planet. På hemsidan astronominsdag.se/mars-jorden samlas tips om hur du själv kan se Mars på himlen, och den senaste forskningen om Mars och jorden.