Vill du bli rymdturist? Många är de företag som satsar alltmer pengar på att få ut allmänheten i rymden. En biljett är dyr, men särskilt långt ut i universum kommer du tyvärr inte idag. På sin höjd kan du få uppleva tyngdlöshet och en makalös vy. Om du vill spara pengar kan du istället använda dig av NASA:s senaste virtuella rymdupplevelse, och samtidigt lära dig lite på köpet!
NASA är duktiga på att involvera allmänheten i sin rymdforskning och sina projekt. Detta genom att väcka nyfikenhet med hjälp av fantasieggande digitala lösningar. Populär Astronomi har tidigare skrivit om intressanta upplevelser den hängivne kan klicka sig runt i på internet.
Kanske har ni redan sett dessa posters, med något slags futuristiskt vintage-tema av den kommande rymdåldern, framtagna åt NASA med hjälp av olika skickliga illustratörer. Vykorten kallas Visions of the Future, och föreställer en sådan framtid många önskar att en gång få uppleva. Tänk att få skicka ett vykort från Ceres, mitt i asteroidbältet, eller att boka en Grand Tour i Voyagers fotspår, där du flyger förbi Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Och tänk att besöka en exoplanet, en planet långt bortom vårt eget solsystem!
– Idag känner vi till 3735 exoplaneter och de ökar ständigt i antal. Däremot är ingen av dem beboelig, vad vi hittills vet idag. När rymdteleskopet PLATO skjuts upp runt år 2026 kommer vi förhoppningsvis ett steg närmare det svaret, säger Carina Persson, astronom vid Chalmers som forskar om bland annat exoplaneter.
Men till dess kan man ju låtsas. NASA:s senaste digitala upplevelse för rymdnördar som längtar ut i evigheten heter Exoplanet Travel Bureau. Här väljer du en destination, snyggt illustrerad med vykorten från Visions of the Future, och vips! Du befinner dig nu på ytan av den utvalda planeten. Här kan du titta dig omkring i 360 grader åt alla håll, välja att se ytan med eller utan atmosfär och klicka på olika föremål och fenomen runt omkring dig för att läsa mer om just dessa. Utseendet på de olika destinationerna är framtagna av konstnärer och samverkan med det forskningen idag vet eller antar om platserna.
– Det är coolt att i fallet med Kepler-186f se vad som händer om en planet har en atmosfär eller inte, samt hur den typen av stjärna som Kepler-186f kretsar runt påverkar färgen på planetens atmosfär. Det är annars lätt att tro att himlen alltid ser blå ut från ytan på en planet, säger Carina Persson till Populär Astronomi.
Men hur troliga är dessa tolkningar i övrigt? De enda planeter vi egentligen vet några detaljer om är de i vårt eget solsystem, ett solsystem som länge antogs vara en modell för alla andra system i vår galax.
– De flesta exoplaneter vet vi bara storleken på samt avstånden till deras stjärnor. Runt 500 stycken av exoplaneterna känner vi dessutom till massan och tätheten på, förklarar Carina Persson.
Denna kunskap kan ge en första ledtråd om exoplaneternas sammansättning och möjliga yta, till exempel om de består av gas, sten eller järn. Avstånden till stjärnan kan i sin tur säga något om temperaturen på planeten, men eftersom vi inte vet något om deras atmosfär kan vi ändå inte vara alltför säkra kring omständigheterna på ytan.
– Atmosfären påverkar klimatet väldigt mycket. Exempelvis skulle jorden ha minusgrader istället för plusgrader om inte vår atmosfär höjt temperaturen med växthuseffekten. Atmosfärer kan dessutom förändras med tiden, säger Carina Persson.
Exoplanet Travel Bureau är alltså bara spekulationer, men det kan ändå vara häftigt att föreställa sig hur ytan på en planet upplevs om den kretsar kring en dubbelstjärna eller har flera närliggande grannplaneter på väl synligt avstånd.
De exoplaneter som står i fokus inom forskningen är de som kretsar kring ljusstarka stjärnor, vilket möjliggör observationer med den så kallade radialhastighetsmetoden. Detta gör det lättare att bestämma planeternas massa. De ljusstarka stjärnorna ligger dessutom förhållandevis nära vår egen sol, vilket till exempel den lilla dvärgstjärnan Proxima Centauri gör. Den befinner sig på drygt 4 ljusårs avstånd från oss, i trippelstjärnsystemet Alfa Centauri. Runt denna dvärgstjärna finns vår närmaste exoplanet; Proxima Centauri b.
– Proxima Centauri b tros ligga i den ”beboeliga zonen”, men det betyder dock inte att den behöver vara just beboelig. Den ligger nämligen extremt nära sin stjärna med en omloppstid på bara 11 jorddygn, vilket innebär att stjärnans starka strålning förmodligen blåst bort dess atmosfär. Inte heller känner vi till planetens täthet eller vad den består av, säger Carina Persson.
När kan vi då förvänta oss det första fotot från ytan av en exoplanet? Inte imorgon tyvärr.
– Det är ju till och med svårt att ta bilder på objekt i vårt eget solsystem. För att få bra bilder på Pluto fick vi ju skicka iväg New Horizons vilken tog tio år på sig att komma fram, säger Carina Persson.
Däremot finns det ”foton” via direkt avbildning. Genom att spana på exoplaneterna i infrarött ljus blir skillnaderna i ljusstyrka mindre, planetens synlighet drunknar alltså inte i ljuset från dess stjärna. Här syns till exempel fyra stycken så kallade super-Jupitrar i omlopp runt stjärnan HR 8799 i stjärnbilden Pegasus, 129 ljusår bort.
Vi kan alltså konstatera att den riktiga rymdturismen känns något avlägsen, både i tid och rum. Till dess finns det dock många fina platser på jorden att besöka för den rymdintresserade! Vår guide till Sveriges många nedslagskratrar hittar du i Populär Astronomi 2018/2. Och i detta inslag från P4 Extra den 17 juni tipsar astronomen Maria Sundin om astronomiska resmål som Griffith-observatoriet, ön Ven och den astronomiska klockan i Prag. Något för semestern kanske?
Källor:
Visions of the Future
Exoplanet Travel Bureau
NASA Exoplanet Archive
