Har vi tur kommer vi under december 2018 kunna se kometen 46P/Wirtanen med blotta ögat. Men vad vet vi egentligen om den och hur ser man den som bäst?
46P/Wirtanen är en kortperiodisk komet. En periodisk komet återkommer inom mindre än 200 år och en kortperiodisk ännu oftare. För 46P/Wirtanen är det en omloppstid på 5,4 år som gäller och den besökte oss senast 2013, fast då med sämre förutsättningar att beskådas.
Liten men troligtvis ljusstark
Kometen upptäcktes 17 januari 1948 av den finskättade amerikanske astronomen Carl Alvar Wirtanen varifrån den fått sitt namn. 46P/Wirtanen är en rätt liten komet. Kärnan tros inte vara större än 1,2 kilometer tvärsöver och storleken skiljer sig därför markant från andra kometer som exempelvis Hale-Bopp med sina 60 kilometer i diameter.
Trots sin föga storlek kommer 46P/Wirtanen troligtvis ändå att synas från mörka platser i mitten av december. På sydligare breddgrader har den varit populär bland amatörastronomer och har enligt senaste beskedet redan nått magnitud 5,5, alltså tillräckligt ljus för att ses med blotta ögat. Kometen förutspås ljusna ännu mer, men detta är alltid mycket oförutsägbart. Det är svårt att på förhand lista ut hur just den enskilda kometen kommer reagera på ljuset från solen.
– Ljusstyrkan kan öka av tre olika anledningar. Kometen kommer närmare solen eller jorden eller så avdunstar det mer material från den, förklarar Gunnar Sporrong, amatörastronom, föreläsare och mannen bakom sajten klaraskyar.se.
Här nedan kan ni se en video av hur kometen rörde sig sig över himlen i augusti i år, sedd från Australien.
Video: PACA project
Ett grönt, spöklikt sken
En magnitud på 6 betyder att objektet mätt och jämnt är synligt för blotta ögat, medan magnituden 0 är som de ljusstarkaste stjärnorna på himlen (Vega till exempel). Runtom kometer finns en så kallad coma, alltså ett klotformat moln av is, gas och damm som omger kometens kärna. Det är det molnet som sedan dras ut till en svans när kometen närmar sig solen. Just 46P/Wirtanen har en coma bestående av bland annat molekylen C2 (tvåatomigt kol) vilket ger en svagt grön nyans när coman börjar avdunsta. Om kometen blir så synlig som vi alla hoppas kommer den därför vara mycket vacker med sitt lite spöklika, gröna ljus omkring sig.
– Synligheten beror på många faktorer, bland annat den så kallade degree of condensation, DC, alltså graden av kondensering. Om kometen hunnit besöka vårt solsystem många gånger har mer material hunnit avdunsta, säger Gunnar Sporrong.
Kondenseringsgraden mäts i en skala på 0–9. Ligger DC:n på 9 är objektet skarpt som en stjärna och ju lägre DC, desto suddigare ser objektet ut. 46P/Wirtanen räknas som en hyperaktiv komet vilket betyder att den ger ifrån sig extra mycket damm och gas. Detta ger den ett DC-värde på 3 vilket kommer göra den enklare att få syn på trots sin ringa storlek.
– Om väldigt mycket gas avdunstar per tidsenhet hinner gasen heller inte skingra sig och objektet blir då kompaktare. Avdunstar gasen långsamt hinner den flyta ut runt objektet som då uppfattas som diffusare, berättar Gunnar Sporrong.
Hur du hittar den
I mitten av december kommer 46P/Wirtanen passera oss på ett avstånd cirka 11,5 miljoner kilometer, bara 30 gånger längre bort än månen. Den syns som bäst just när vinterns bästa stjärnfall, geminiderna, också syns på himlen. Här skriver vi mer om geminiderna.
[uppdaterat 2018-12-12] Spana efter kometen mellan den 12 till 16 december när himlen blivit mörk. Då kommer den att befinna sig i stjärnbilderna Valfisken och Oxen, som en stor, suddig fläck på himlen.
Sajten In the sky har kartor som visar var kometen är på himlen just nu.
Kometen blir lättast att se från platser där inga gatlampor konkurrerar med stjärnorna. Ta dig någonstans det är mörkt och där du kan se massor av stjärnor.
Kika då efter en svagt lysande ”blaffa” – stor som månen men långt blekare och utan svans. Titta lite åt sidan så utnyttjar du de känsligare delar av ditt ögas synfält. Kontrollera att du kan se Andromedagalaxen – ser du den så har du goda chanser att det är mörkt och klart nog för att se kometen.
Den 16 december är den som allra närmst, men efter det får den konkurrens av månen som befinner sig på samma del av himlen. Därefter passerar den mellan stjärnhoparna Plejaderna och Hyaderna och som snabbast rör den sig hela 4–5 grader (8-10 fullmånar) åt nordost varje dag. Här hos NASA kan ni följa kometens färd på himlen.
Kometer är egentligen i stort sett osynliga, med en liten, svart kärna. Det är först när kometen närmar sig en stjärna som gas och stoft i dess is avdunstar och smälter. När dessa partiklar träffas av solens ljus reflekteras solljuset och gör kometen till ett synligt objekt. Solens ultravioletta ljus får partiklarna runt kometen att fluorescera likt gaserna i ett lysrör. Men kometer är ofta rätt ljussvaga.
– För att se den som bäst måste du leta upp en mörk plats utan ljusföroreningar. Om du nu skulle befinna sig i stan underlättar det att ta med sig en fältkikare eller ett litet teleskop eftersom det förstärker ljuset och ger dig en chans att se mer än coman, kanske till och med svansen. Det är mycket sällan svansarna blir så starka att de kan ses med blotta ögat, säger Gunnar Sporrong.
På sajten in-the-sky.org kan du gå in och fylla i var du själv befinner dig för att få reda på exakt vid vilket klockslag ni bör kunna se kometen som bäst och åt vilket håll ni ska rikta kikaren.
Det är mycket att se på himlen i december 2018: läs vår planetguide Morgonstjärna och aftonstjärna – se lysande Venus och Mars på himlen i december 2018 och januari 2019 och våra tips om meteorregnet geminiderna.
Källor:
Comet 46P/Wirtanen – 2018 Apparition
Comet Close Approaches to the Earth
Sky&Telescope
Space.com
in-the-sky.org
JPL NASA
Toppbild:
Alex Cherney / terrastro.com
