Varje dag upptäcker forskarna nya planeter, och dessa behöver såklart egna namn. Men hur går det egentligen till när de nya, främmande världarna döps? Och du kan själv föreslå framtida namn!

Den 23 maj var antalet exoplaneter uppdaterat till 3972 stycken. Det säger ju sig självt att det inte är en lätt uppgift att hinna namnge alla dessa med något annat än rena datanamn. Därför finns sidan Name Exoworlds som drivs av IAU (International Astronomical Union), där allmänheten kan skicka in förslag på namn eller rösta på redan framtagna namnförslag på de nyupptäckta planeterna.

Men kan en planet få heta vad som helst? Nix, det finns regler som namnet gärna ska förhålla sig till!

  • Inte längre än 16 tecken
  • Helst ett enda ord
  • Ska gå att uttala på det flesta språken
  • Får inte väcka anstöt
  • Får inte påminna för mycket om ett redan existerande namn på ett astronomiskt objekt
  • Det får inte vara namn på husdjur, kommersiella företeelser eller individer och platser med politisk, militär eller religiös aktivitet
  • Ska ett kändisnamn ändå föreslås får det inte vara ett som tillhör en levande person
  • Namnet på planeten kommer bli detsamma för stjärnan den cirkulerar kring

Om ett objekt redan tilldelats ett vetenskapligt namn kommer det publikt föreslagna namnet inte kunna ersätta det, men däremot erkännas av IAU som ett vardagligt tilltalsnamn.

2007 OR10 inväntar resultatet

En av de senaste i raden som allmänheten har fått rösta om är dvärgplaneten 2007 OR10. Förvisso ingen exoplanet, men ändå mycket viktig, inte minst för oss svenskar eftersom 2007 OR10 även blivit utsedd till Malmös del av SSS, Swedish Solar System.

SSS utgår ifrån Globen som får föreställa solen, och på skalenligt avstånd från Globen har modeller av de andra planeterna placerats ut. 500 skalenliga kilometer bort ifrån solen (Globen) i Stockholm, befinner sig 2007 OR10 i Malmö med en storlek på 7,5 centimeter i diameter. 

Invigningen av 2007 OR10 i Malmö 2017. Foto: Eva Dagnegård. Källa: ASTB.

Det här kan man läsa om 2007 OR10 på SSS hemsida:

Dvärgplaneten 2007 OR10 ingår i Kuiper-bältet och ligger drygt 80 gånger längre ut i vårt planetsystem jämfört med jordens medelavstånd från solen. Diametern skattas till cirka 1500 km och färgen är rödaktig. Dess bana är kraftigt elliptisk
 och ett varv runt solen tar drygt 500 år. Modellen av dvärgplaneten och dess måne utfördes av konstnären Stefan Agnani och invigdes 23:e september, 2017, då även upptäckaren Megan E. Schwamb fanns med via skype från Hawaii.

Eftersom IAU har vissa krav på namnets utformning togs tre förslag fram som allmänheten kunde rösta emellan; Vili, Holle eller Gonggong. Röstningen är nu avslutad, men ännu dröjer det ett tag innan namnet tillkännages eftersom IAU måste få fundera kring resultaten.

Lär känna dvärgplaneten!

Men varför valdes just dessa namnförslag ut? Först är det kanske en god idé att lära känna 2007 OR10 lite bättre, sådant kan ju påverka namnvalet.

2007 OR10 är en dvärgplanet som upptäcktes i juni år 2007 av astronomen Meg Schwamb. Dvärgplaneten är en av de största av sitt slag som hittills upptäckts i Kuiperbältet och som fortfarande är utan namn. Den befinner sig i Kuiperbältet där även kändisar som Pluto håller hus. Planeterna här ute kan ge forskarna viktig information om vårt solsystems förflutna.

2007 OR10 är mindre än Pluto, men annars ganska lik övriga isiga dvärgplaneter ute i Kuiperbältet. Den är av typen SDO som står för scattered disc-object, vilket betyder att deras omloppsbanor påverkats så pass mycket av närheten till Neptunus att banan fått en mer utsvängd och excentrisk form, med risk för att slutligen slungas ut ur solsystemet.

2007 OR10 fick till en början smeknamnet Snövit eftersom den antogs vara mycket ljus, men senare forskning pekar mot att den nog snarare är röd. Idag vet forskarna att exoplaneten har en exomåne och att det troligtvis finns is och metan på planetens yta. Den är också en av de himlakroppar som roterar allra långsammast i Kuiperbältet.

En konstnärlig tolkning av hur exoplaneten 2007 OR10 kan se ut.
Bild: Alex H. Parker

Gonggong, Holle eller Vili?

Baserat på allt detta plockades tre namnförslag ut. Gonggong är namnet på en kinesisk vattengud med rött hår och ormsvans. Guden är känd för att skapa kaos och översvämningar samt att påverka jordens lutning. Holle är en europeisk vintergudinna som står för fertilitet, återfödelse och kvinnlighet. Holle kan skapa snö genom att skaka på täcket i sin bädd. Hon styr över hushållet och är särskilt bra på att spinna. Holle är även kopplad mot jultider och vintersolståndet och förknippas med vintergröna växter som bär röda bär. Vili är en av asagudarna och bror till Oden och Ve. Tillsammans besegrade de frostjätten Ymer och använde sedan Ymers kropp för att skapa universum.

Nog kan man se att det finns en röd tråd mellan namnen, färgen röd, frost och is, gudomar och universum. Omröstningen för 20017 OR 10 är dock redan avslutad, men vilket namn hade du själv tyckt passat bäst av de föreslagna? Nu återstår det oavsett att se vilket namn det blev. Vi håller er uppdaterade!

Dags att namnge nästa!

Även om omröstningen för 2007 OR10 är avslutad så är det ingen idé att hänga läpp. Redan nu i juni har nästa omröstning startat igång! Och den här gången är det Sveriges tur, eftersom Sverige är ett av de 70 länder som ska få döpa sin ”egen” exoplanet och dess tillhörande stjärna.

Tips på liknande läsning:
Turista på en exoplanet
Utforska himlakropparna med Google Maps
Chamukuy, Pipirima och Alsephina: Nya stjärnnamn härrör från hela världen
Spocks hemplanet är äntligen funnen – men vad vet vi om den?
Hjälp till att namnge Sveriges Exoplanet!

Källor:
IAU
Name Exoworlds
Planetary Society
Help name 2007 OR10
Swedish Solar System