Nu finns det liv i universum bortom vår jord – men inte alla är glada över det. Sedan kraschlandningen i april finns nu ett gäng björndjur på månen. Hur bra har de det? Är månen nu kontaminerad för all framtid? Vi ringde upp Sveriges främste björndjursexpert, Ingemar Jönsson, för att reda ut läget kring den nya utomjordiska kolonin.
Ute i skogen finns det rådjur, i baracken finns det smådjur… Och på månen, där finns det björndjur! I varje fall finns de där sedan den 11 april i år då den israeliska månlandaren Beresheet kraschade där med hela sin last. Lasten bestod bland annat av ett bibliotek med bland annat litterära klassiker i dvd-form, mänskligt DNA, sidor från Wikipedia, en digital kopia av en hebreisk bibel (Beresheet är hebreiska för i begynnelsen och även namnet på Första moseboken) samt ett antal björndjur.
I videon nedan kan du se hur det var tänkt att uppdraget skulle gå till.
De första björndjuren i rymden
Björndjuren är kända att vara några av de tuffaste och tåligaste organismerna som finns. När de går in i sitt så kallade kryptobiotiska tillstånd, där all aktivitet i deras kropp avstannar, kan de klara alla möjliga tillstånd, höga och låga temperaturer, vakuum och viss strålning. Ingemar Jönsson är professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan i Kristianstad och testade för drygt tio år sedan att skicka ut björndjur i rymden.
– Vi visste redan att de borde tåla kylan och uttorkning bra, men kring strålning var det mer osäkert. En studie på 1960-talet hade i alla fall pekat på att björndjuren även verkade ha en mycket hög strålningstålighet, men ingen hade faktiskt testat detta i rymdmiljö, säger Ingemar Jönsson.
Björndjuren försattes i kryptobios redan på jorden och skickades sedan ut i en rymdkapsel där de fick spenderar 10 dagar innan de återvände hem för att återuppväckas. Det visade sig att de flesta av dem klarat sig bra, men att det sista UV-spektrat, UVC, hade knäckt de av dem som utsattes för detta. I övrigt hade de små trögkryparna inte haft något problem med vare sig vakuum, kyla, kosmisk strålning eller UVA och UVB.
Kan överleva på månens yta
Ingemars björndjur klarade sig mer eller mindre oskadda tillbaka till jorden. Frågan är hur det har gått för de israeliska björndjuren som just nu befinner sig på månen. Huruvida deras behållare klarade kraschen eller om djuren nu ligger utspridda över månens yta vet vi ännu inte säkert.
– Om de är direkt exponerade för solen och hela UV-spektrat ligger de rätt så illa till. Det finns ju ingen skyddande atmosfär på månen och som vi såg i vårt experiment klarar de ju inte UVC, kommenterar Ingemar Jönsson de israeliska björndjurens nya hemvist.
Men det finns goda anledningar att tro att björndjuren kanske ändå inte är helt exponerade för solens strålning. Kraschen kan ha rört upp damm som lagt sig över björndjuren och beroende på hur tjockt detta dammlager i så fall är så kan det skydda dem mot solen.
– Sedan har vi ju det här med temperaturen, fortsätter Ingemar. På månen förekommer ju en stor temperaturfluktuation, det kan vara väldigt kallt eller väldigt varmt vilket blir problematiskt. Moderna studier har visat att vissa björndjur klarar uppemot 100 grader, men inte högre än så.
Även här kan ett dammlager vara till hjälp, men för att hålla temperaturen någorlunda stabil hade detta lagret behövt vara flera decimeter tjockt.
Tvetydigt om björndjuren kan forskas på
De israeliska björndjuren lär inte vakna till liv uppe på månen eftersom de behöver flytande vatten, syre och rätt temperatur för detta. Däremot skulle det, om de nu är skyddade av damm, kunna ligga kvar uppe på månen i sin kryptobios långt framöver. Men även om vi skulle lyckas hämta hem dem är det inte självklart att de kan bidra med någon ny insikt.
– Om det inte finns några mätinstrument eller någon strålnings- eller temperaturlogg som kan visa vilka omständigheter björndjuren utsatts för däruppe är det svårt att säga något om resultatet, säger Ingemar.
Ingemar tror heller inte att björndjur skulle klara sig bättre på någon annan planet i solsystemet. Han understryker att vi nog bör vara mer försiktiga med vad vi sänder ut ombord på våra sonder.
– Kraschen har ju gett upphov till en kontaminering på månen av organismer från jorden, vilket inte är så bra. Men det är väl en nästan ofrånkomlig konsekvens av den mänskliga aktiviteten i rymden. Vi tar med oss andra organismer ut, medvetet eller omedvetet, reflekterar Ingemar Jönsson.
Vem ska egentligen få skicka ut saker i rymden?
Beresheet skickades upp av SpaceIL, en ideell förening som grundades 2011, främst med syftet att landa den första israeliska sonden på månen. Ombord fanns Lunar Library, ett arkiv över all mänsklig kunskap en digital ”backup av jorden”, som ska kunna skickas ut åt alla möjliga håll i rymden och existera i flera miljarder år. På deras hemsida står att läsa att SpaceIL is actively working to create an Israeli ”Apollo Effect”. SpaceIL is committed to inspiring the next generation in Israel and around the world to choose to study science, technology, engineering and mathematics (STEM).
Även om inga tillstånd krävs för att åka upp till månen med prover varnar Ingemar Jönsson för sådana ”oseriösa” rymdexperiment, särskilt om vi i framtiden vill leta efter liv på andra himlakroppar. Då behöver vi vara extremt noggranna med vad vi faktiskt skickar ut i rymden.
– På Beresheet fanns ju även mänskliga prover och jag tycker det är ganska tvivelaktigt att man inte har mer kontroll över vad som sprids ut i rymden och på andra planeter, säger Ingemar Jönsson.
Sådana här uppdrag bör organiseras mer restriktivt, under hård kontroll, internationellt och med tydliga vetenskapliga syften, anser han. Detta för att förhindra att vilken organisation som helst ger sig på idéer som dessa, uppdrag som trots allt är svåra att genomföra om inte rätt kompetens finns.
Övriga källor:
SpaceIL
Wired
The Conversation
Space.com
NASA – Beresheet
Vill du veta mer om de tåliga björndjuren, deras rymdresor och potential att lösa många av våra medicinska problem? Missa då inte Populär Astronomi 2019 nr 3 (släpps ca 15 september) där ni ännu mer ingående får möta Ingemar Jönsson, mannen bakom björndjurens nutida kändisskap och popularitet.
