Hela 60 nya Starlink-satelliter sändes upp den 11 november av Elon Musks företag SpaceX – och tusentals andra liknande planeras. Enligt kritiker kan satelliterna försvåra för astronomer, och öka risken för rymdskrot i omloppsbana. Satelliterna ska bland annat förse glest befolkade områden med internetuppkoppling.
Trots den snabba utvecklingen globalt är internetuppkopplingen begränsad i många länder. Internetleverantörer har svårt att själva få tillgång till fasta anslutningar, och då kan rymden vara en lösning. I en intervju med tidningen Wired beskriver Funke Opeke, vd och grundare av det nigerianska telekombolaget MainOne, att bolaget efter att det grundats 2008 först var tvunget att dra en undervattensanslutning mellan Portugal och Nigeria, eftersom tillgången på bandbredd tidigare var för knapphändig.
Tillgången till mobiltelefoni har däremot ökat betydligt snabbare, och för att möta efterfrågan på internetuppkoppling har flera globala bolag börjat lansera olika typer av lösningar som för bara ett decennium sedan framstod som science fiction. Ett av de första företagen var Google, som 2008 påbörjade ballongprojektet Loon. Tanken är att förse otillgängliga områden med internetuppkoppling via ballonger som färdas i stratosfären.

Det amerikanska rymdföretaget SpaceX har gått ett steg längre. I januari 2015 lanserades projektet Starlink. Projektet är tänkt att mynna ut i en satellit-konstellation bestående av cirka 12000 satelliter, och som kommer att erbjuda global tillgång till internet.
De första 60 satelliterna i konstellationen sändes upp i maj 2019 till en omloppsbana på 450 kilometers höjd. Med den femtionde lyckade uppskjutningen från SpaceX den 11 november sändes ytterligare 60 satelliter upp, nu till en omloppsbana på en höjd av 550 kilometer, skriver Ars Technica.
Fram till och med mitten av 2020 planerar SpaceX ytterligare sex uppskjutningar, skriver de vidare, och om allt går enligt planerna så kommer Starlink att kunna förse stora delar av Nordamerika med en stabil uppkoppling genom markbaserade terminaler. Först efter 24 uppskjutningar, med 1440 satelliter verksamma satelliter i omloppsbana, kommer Starlink att kunna leverera global uppkoppling, skrev SpaceX nyligen i ett pressmeddelande.
SpaceX vd Elon Musk är inte ensam med att driva på utvecklingen inom satellitbaserad internetuppkoppling. Företaget OneWeb planerar att skicka upp cirka 2000 satelliter, och Amazon siktar med Project Kuiper på att få iväg 3236 satelliter.

Dessa projekt, och särskilt Starlink, har inte undgått kritik. Dels är jordbaserad uppkoppling enklare att underhålla, och ett säkrare kort för finansiärer. Dels riskerar den enorma mängden satelliter att öka mängden rymdskrot radikalt.
Kritiken har också framförts av astronomer, som är oroliga för att observationer med teleskop försvåras när så många satelliter reflekterar solljus och syns tydligt på himlen. På Twitter kritiserar flera astronomer, såsom Alessondra Springmann vid University of Arizona, projektet. “Spotted Starlink satellites 1.5 hours after sunset. How utterly and truly obnoxious. No one asked for these.” skriver hon i ett inlägg. Kritiska uttalanden kommer även från forskare inom andra fält, såsom biologen David A. Steen.
Enligt tidningen National Geographic kommer satelliterna oftast vara på gränsen till synliga för blotta ögat (magnitud mellan 5 och 7), men de kan ibland kunna lysa upp lika klart som Venus eller Jupiter, på samma sätt som de nu avvecklade Iridium-satelliterna. Starlink kommer att sända på frekvenser som ligger nära de som radioastronomer observerar, vilket kan påverka radioteleskop som det planerade SKA i Sydafrika och Australien. Det är även sannolikt att observationer med teleskop för synligt ljus kommer att påverkas då många av satelliterna riskerar att passera synfältet.
I början av september behövde ESA även korrigera banan för en av sina vädersatelliter för att undvika kollision med en av Starlink-satelliterna. Nu planerar de att automatisera processen för att kunna möta den ökande mängden objekt i omloppsbana.
På Starlinks officiella webbsida bemöts inte kritiken. Elon Musk har däremot gjort flera uttalanden på Twitter. Han skriver bland annat att satelliterna inte kommer att synas från jordens nattsida och att Starlink inte kommer att påverka astronomin överhuvud taget. Vad tjänsten kommer att kosta för den enskilde vet vi inte än, men Elon Musk menar att miljarder människor världen över kommer att kunna koppla upp sig via Starlink.
Konflikter mellan företag, folkrörelser och forskare är inte helt ovanliga. De kontroversiella planerna på att bygga teleskopet TMT (Thirty Meter Telescope) på vulkanen Mauna Kea på Hawaii har länge kantats konflikter och protester, dels utifrån att marken är helig för ursprungsbefolkningen, dels utifrån oro för att bygget kan utgöra ett hot mot det känsliga ekosystemet i området.
Till skillnad från protesterna mot TMT har Starlinks kritiker inte mycket satt säga till om. Projektet har tillstånd från myndigheterna i USA, och ser ut att fortskrida enligt planerna.
Satelliterna går alltså att se med blotta ögat. Genom en titt på sidor som Heavens Above eller Satflare kan konstellationen följas i realtid, och Space.com har många tips för dig som vill försöka dig på egna observationer.
Your article made me suddenly realize that I am writing a thesis on gate.io. After reading your article, I have a different way of thinking, thank you. However, I still have some doubts, can you help me? Thanks.
Comments are closed.