I januari 2019 skickade NASA:s rymdsond New Horizons tillbaka bilder på himlakroppen som då hette 2014 MU69. Idag heter den Arrokoth och nya analyser av mätningar från sondbesöket ger helt nya insikter i hur solsystemets föddes.
Enligt tre artiklar i tidskriften Science bekräftas teorin om solsystemets uppbyggnad som utvecklats under många år av astronomen Anders Johansen vid Lunds universitet – och han får uppmärksamhet för bedriften bland annat i brittiska BBC.
Forskningsresultaten presenterades den 13 februari på en presskonferens av New Horizons färgstarke ledare Alan Stern och kollegor på branschföreningen AAAS stora möte i Seattle, USA.
Artiklarna handlar om Arrokoths födsel, färg och innehåll, och dess geologi. Forskarna berättar Arrokoths historia genom bilder, mätningar, jämförelser med andra himlakroppar, fysik och geologi.
Nu vet vi till exempel mycket om varför Arrokoth ser ut som den gör. Den röda färgen är typisk för steniga himlakroppar som levt hela livet i fred i solsystemets utkanter, utan att bli störda av nedslag från meteoriter eller andra himlakroppar. Ligger man stilla därute blir ytan så småningom röd av exponeringen mot rymden.
Hur fick Arrokoth sin snögubbekropp? De två runda, tillplattade loberna måste ha hängt ihop ända sedan de föddes, förklarar forskarna. Så lika ytor att de knappt går att skilja åt, fann de varandra för miljarder år sedan. De började snurra ihop, sakta och åt liknande håll. Så småningom nuddade de varandra.
Den mjuka kollisionen, som föreslogs redan 2019 och nu bekräftas av många olika bevis, blev starten för miljarder år tillsammans som en enda himlakropp. Den händelsen, och delarnas likheter, avslöjar något mer i allmänhet om hur solsystemets alla kroppar kom till.
Arrokoths historia hänger nämligen ihop med annat som vi vet om solsystemet, men bara om lundaastronomen Anders Johansen och hans kollegor haft rätt om hur planeterna och andra kroppar bildats. Andra sätt att bygga ihop planeternas byggstenar, både långt ut och längre in i solsystemet, fungerar inte lika bra.
Enligt vad vi vet nu bildade småstenar täckta av is glesa svärmar i rymden. Svärmarna blev instabila och började slå ihop sig till större kroppar. Det har Johansen och hans kollegor kunnat visa i datormodeller, och teorierna har kunnat förklara även andra av solsystemets egenheter.
Vad mer väntar att upptäckas långt ut i solsystemet? Läs mer om Arrokoth, Pluto, och hur solsystemet byggts i Populär Astronomi 2019/4. Katrin Ros, kollega till Anders Johansen vid Lunds universitet berättar om teorierna, småplaneterna och mysterierna som är kvar under rubriken När hittar vi Planet 9?.
